Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra ortnamn och deras ursprungliga betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidkommande — och till dem höra exempelvis en mängd
av våra sjönamn — berövade den ledning, ordets
användning i gamla källor kunde erbjuda oss. Det är
därför mycket ovisst, om vi icke i fråga om t. ex.
Vänern, Fryken, Tisnaren m. m. måste för alltid bli
stående vid blotta gissningar, av vilka den ena ofta
kan vara lika rimlig som den andra.
Gynnsammare äro vi ställda, då orden, om ock
numera utdöda, ännu leva i de fornnordiska språken
eller åtminstone de närbesläktade övriga forngermanska
språken (gotiska, angelsaxiska m. m.). Sådana
ord äro — frånsett en massa nu obrukliga
personnamn — t. ex. följande:
Anger ’vik’ i Angermanland, Njutånger m. m,
(jämför det norska Hardanger).
Arin ’upphöjning’ i Arnö, Almarestäket (förr
Almarnastäk), Kalmar (förr Kalmarnar).
Bol, böle eller böning ’bostad’ i Prästbol,
Baggböle, Nöbbele, Nybble (förr Nyböle), Hälvarsbenning (förr
-böning).
Borghund ’höjdsträckning’ i Borna (förr
Borghunda), Sundborn (jämför det danska Bornholm, förr
Borghundarholm).
Fala ’slätt’ i Falun, Falbygden, Falköping.
Fit ’strandäng’ i Fittja.
Flen ’bar fläck’ i Flen, Flenmo.
Floe ’utgjutning’ i Floby, Brunflo.
Gryt ’sten’ i Gryt, Grytnäs, Örgryte.
Hargh, horgh, hörgh ’offerplats’ i Harg, Horja,
Hör, Hörby.
Häsle ’hasselskog’ i Hässle, Hässleholm, Hässelby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
