Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra ortnamn och deras ursprungliga betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lag ’vätska’ (jämför socker-lag) i Laholm (förr
Lagaholm; jämför Lagan).
Den lille i Lissleby, Litslena (jämför Liss Olof
Larsson).
Ljung i Linghem, Linköping (jämför lingon).
Mycken (förr även myckel) i Myckelby, Möcklehult,
Möckeln (»den stora» sjön).
Sjö (förr även sä) i Säby, Sätuna, Säm
(’sjöbygd’).
Skåra (skura) i Skuru(sund).
Söder (förr även sudher, sunder, synder) i Sörby,
Sursa, Sunnerbo, Synnerby, Söndrarp.
Tomt (förr även toft) i Tofta, Vartofta.
Torp i Boarp, Borup, Tulstrup.
Träl i Trälleborg.
Vak ’vakande’ i Vaksala (förr Vakshalda härad,
d. v. s. vakthållnings, bevaknings härad) och
Vaxholm.
Vatten i Vanås (jämför det danska vand),
Vassända (jämför växtnamnet vassare), Vättern (jämför
det tyska wasser, det engelska water).
Viking i Vickensta, Vingåker, Vinslöv (’Vikings
arvgods’).
Vård (förr vardh) i Varberg, Valbo (jämför Åmål
här ovan s. 83).
Väg i Växjö.
Å (förr a, genitiv ar) i Arboga (’åkrökar’),
Arvika, Åros (förr aros ’åmynning’).
Skenbart lättfattligare, men i själva verket lika
obegripna, emedan de, om man överhuvud söker
förstå dem, vanligen missförstås, äro de namn, som
innehålla nu brukliga ord, men dessa använda i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
