Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra ortnamn och deras ursprungliga betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nössemark, Ärtemark, Edsleskog, Fröskog, Tisselskog,
Torrskog, Ånimskog, Amål (»åskog» se ovan s. 83) och
några till i nordöstra Dalsland samt Nordmarks härad
i Värmland med dess socknar Skillingmark, Töcksmark,
Blomskog, Järnskog, Svanskog, Östvallskog m. fl.
Sal ’boning, hus’ ha vi i Sala och Uppsala, som
således varken betyder »Ubbes sal» eller »de höga
salarna», såsom det så poetiskt utlagts, utan helt
enkelt »Sala däruppe» i motsats till ett nu
försvunnet Sala ute på slätten.
Skuta ’något som skjuter fram’ ligger till grund
för Åreskutan.
Stad betyder ’ställe’ i Färjesta(d) och dess gamla
plural betyder ’boplats’ i Eriksta(d) — förr Erikstadha —
Ingelstad o. s. v. i mängd. Begreppet ’stad’
uttrycktes fordom medelst köping, t. ex. Söderköping,
Jönköping o. s. v. Först i senare tid bildades efter tyskt
föredöme sådana stadsnamn som Filipstad, Kristianstad m. fl.
Träsk har betydelsen ’sjö’ i norrländska namn
såsom Burträsk, Torne träsk o. s. v.
Vall ’slätt’ ha vi i Vall(a), Tingvalla.
Ved (förr vidh) ’ståndskog’ i Vedbo, Vedum
(’skogsbygd’). Tiveden, Medevi (’mitt på skogen’).
Ö ’strandäng’ (jämför den ännu fortlevande
ålderdomliga betydelsen hos det tyska aue, som är samma
ord) i Öland och Skåne, fordom Skanö och vid början
av vår tideräkning enligt klassiska författares
vittnesbörd Skadinavia, i stället för vilket genom
felläsning uppkommit Skandinavien, som således
ursprungligen blott är namn på Sverges sydspets. Den
gamla pluralen av ö ha vi i Öja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
