Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och det andra vidtar. Dock finnas vissa egenheter,
som gälla för så gott som hela Övre Dalarna i
motsättning mot bergslagsområdet. Av dylika må här
blott påpekas ett par särskilt viktiga. Den ena
består däri, att dalmålet från forntiden bibehållit en
särskild dativform. Det andra särskilt karakteristiska
draget är, att dalmålet saknar »sje»-ljud i de fall,
där riksspråket tecknar detta ljud med sk, skj eller
stj. I dess ställe har då dalmålet någon av
förbindelserna sk, stj, sts eller sti med vart ljud för sig
tydligt uttalat.
Dalmålet kan lämpligen indelas i västerdalmålet
och österdalmålet. Av för hela områdena gällande
skiljemärken må här blott anföras följande två
punkter. H-ljudet bevaras i västerdalmålet, men har
försvunnit i österdalmålet, t. ex. hand: and (dock hand
t. ex. i norra Venjan och Ore). Den bestämda
pluralformen hos substantiver hålles i västerdalmålet
åtskild från den obestämda, under det att i
österdalmålet den senare får i en mängd fall (minst i Orsa)
representera även den förra.
Inom Västerdalmålet kan man urskilja tvenne
ganska skarpt åtskilda dialektgrupper: det övre
målet i socknarna Transtrand samt Lima och det nedre
målet i återstoden av Västerdalarna.
Österdalmålet kan likaledes indelas i det
övre målet i Ovansiljans domsaga (med undantag av
Särna och Idre socknar) samt Ore socken av
Nedansiljans domsaga och det nedre målet i återstoden av
Nedansiljans domsaga. Detta nedre mål utgör i det
hela en övergångsform mellan övre österdalmålet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
