Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt modersmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När Sverge vid den s. k. storhetstidens slut
återgick till en blygsam politisk ställning, var det
som om själva språket skulle ha känt, att det
icke mera behövde uppträda såsom ett »ärans och
hjältarnas språk», utan att det fått en vida
anspråkslösare uppgift att fylla. Den praktiska frihetstiden
gjorde sig av med de flesta av de gamla
böjningsändelser, som göra ett så ståtligt och högtidligt
intryck, då vi ännu någon gång höra dem, t. ex. från
våra predikstolar. Den år 1703 utgivna
bibelupplaga, som brukar kallas Karl XII:s bibel, och ur
vilken man ända tills inemot våra dagar plägat
uppläsa predikotexterna, står nämligen i detta avseende
ännu på den gamla ståndpunkten, så att det t. ex.
där heter: Fader vår som äst i himlom, människiones
son, hvarjom och enom. Men i vardagslivets
förhållanden hette det redan på den tiden vida enklare
och simplare : vår far, är, himlarna, människans, var
och en. Samtidigt börjar det latinska och tyska
inflytandet att avtaga, men i stället tilltar det franska,
emedan franska böcker hela 1700-talet igenom voro
de bildades käraste läsning. På så sätt ha inkommit
först i de högre klassernas språk och sedan i
riksspråket en mängd franska ord, i synnerhet sådana
som angå umgänget och sällskapslivet, t. ex. redan
på 1600-talet affär, respekt, servett, trafik, visit, på
1700-talet intressant, talang och en hop
fruntimmersnamn såsom Charlotte, Emelie, Louise, Marie, Sophie,
där ännu den konstiga stavningen röjer den utländska
börden. Vid hovet gick detta franska väsen till
största överdrift. I fråga om osvenskt uttryckssätt
tävlar t. ex. Gustav III:s gunstling Armfelt med Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
