- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / Samling 3 /
129

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dekorativ stavning av familjenamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

übel och Uebel, med üe i Üebel. Det förra har många
likar i Leufqvist, Leuwgren, Schreuder, Teurnberg m. fl.
Synnerligen prydligt är Leüfvén — franskt eu med
tyska prickar — där betyder ö, under det att
detsamma i Heüman betyder öj. Ännu mångtydigare är
ou, som än på något slags franskt sätt får beteckna
vårt o-ljud, t. e. Ankarlou, Fogelklou, Areschoug, Schough,
än på franskt-engelskt vis u, t. e. Schoultz, Youngberg,
än åter — gud vet varför — å såsom i Coullwin,
Lourahng
. Annars kan å på rent franskt sätt tecknas
au, t. e. Caulvin och, genom oriktig utläsning av det
tyska ordet för ’duva’, Taube. Kanske enastående
är ä-ljudets stavning i det ursprungligen franska
Boivie, som ock skrives Boive, Boévie, Béve, Befwe,
Befve,
allt att utläsa »Bäve». På tyskt inflytande
åter beror återgivandet av långt i-ljud med ie i
Liedberg, Wiedberg, Wieselgren (efter Vislanda) m. m.

Med det nu anförda är förteckningen på de
utländska grannlåterna icke på långa vägar fullständig.
Dit hör nämligen bl. a. även användningen av
åtskilliga våra vanliga bokstäver på ett för vårt språk
främmande sätt. Då t. e. i äldre tyska j-ljudet ofta
återges med y, t. e. i Beyer eller Bayer (’en från Bajern’),
Boye, Geyer, Meyer, så har denna beteckning överförts
till svenska namn såsom Leyonmarck, och då detta y
fordom ofta försågs med prickar och sålunda blev
nästan omöjligt att särhålla från ij, så skrevs även
Geijer, Meijer och i överensstämmelse därmed t. e.
Leijonancker o. d. Nu tog en modig svensk Stenberg
steget fullt ut och skrev sig Stenberij. Från latinet
och tyskan i förening stammar seden att teckna
v-ljudet med u näst efter q, t. e. Almquist, Quiding.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/3/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free