Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elghtuna 1397), Apertin (St. Kil; Apwrtun 1540), troligtvis
ursprungligen samma namn som det norska
Apeltun ’gård med aplar’ (jfr det danska
Abildgaard); vidare de på -säter, t. ex. Eskilsäter
(Äskesäther 1386) av äske ’askskog’, Botilsäter (på
1400-talet Bödelsäter, vars »bödel» väl med tiden av
hänsynsfullhet utbytts mot kvinnonamnet Bothild),
Ransäter vid Rannån (av ett mot det isländska
hrǫnn ’bölja’ svarande ord), Ris(s)äter (N. Ullerud,
N. Råda), och de på -gård(en), t. ex. Stensgård
(Fryksände) av Sten, Hensgård och Sillgård (båda
i V. Ämtervik) av de gamla mansnamnen Hidhin
och Sille, Gjutaregården och Skinnaregården (båda
i Sunne), Mellgården (S. Ny; Mädilgard 1414)
’gården i mitten’.
Talrika och för Värmland karakteristiska äro
namnen på -taka(n), ofta förkortat till -ta(n) liksom
det nära besläktade verbet ta av taga, älst taka.
Ordet betyder en ’intaga’, t. ex. i Mosstakan (Järnskog),
Årtakan (Köla) eller Årtan (Segerstad), Furtan
(Brunskog), Äsketan (Gillberga), Gumpetan
(Grava), d. v. s. intagorna vid mossen, vid ån, i
furuskogen, i askskogen, på kullen, Gunnita
(Gumunataken 1540) och Tolita (båda i St. Kil), d. v. s.
Gudmunds och Tords intagor; väl ock i sådana fall
som t. ex. Abbortan (Segerstad), Bjurtan (Borgvik,
Segerstad), Järpetan (Grava), d. v. s. intagor där
man finner abborre, bäver och järpe.
Andra på bosättning och kulturell verksamhet
syftande gamla namn av i allmänhet medeltida ålder
äro t. ex. Brohamn (sedan 1642 Kristinehamn efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
