Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drottning Kristina), Bråne (Gräsmark) ’avbränd
mark’, Grava ’(grus- eller ler)gravar’, Spånga (Ö.
Fågelvik) ’spångar’ över vattendrag, Stömne
(Stavnäs; Stympne 1546) ’stubbmark, (kol)stybb’, Tveta
’(ut)huggning’ eller ’avsöndring’ samt de många av
dialektordet vål ’bråte’ bildade, t. ex. Våle (Grums,
S. Ny), Vålberg (Nor), Vålberga (Lysvik), Vålåsen
(Grums). Dessa sistnämnda få ej förblandas med
dem som innehålla ordet varde, i dialekten val(e)
’vårdkase o. d.’, t. ex. bergnamn som Valberget
(Fryksände), Valfjället (Eda). — Unga äro däremot
naturligtvis de i bergslagen så vanliga på -hyttan,
t. ex. Yngshyttan vid sjön Yngen, förr Ö(i)ngen
’den ö-rika’.
Men Värmlands flesta ortnamn äro ej dylika
»kulturnamn», utan i stället »naturnamn», framför allt
avseende landskapets närmare 1,500 sjöar och
tjärnar — som alltså mer än väl räcka till för att låta
det få gälla som ett »de tusen sjöars land» — och
väl minst lika så många älvar och åar. I en mängd
fall har en gård direkt upptagit namnet på det
bredvidliggande vattnet, t. ex. Gårdsjö (Ö. Ämtervik;
Malsjö i Grums är däremot en förvrängning av
Madils öö 1483); Lekvattnet; Rämmen efter sjön
(Näs)rämmen, troligen av det finska räme ’träsk’;
Kymmen (Gräsmark; förr Kimmen) och Daglösen
(Färnebo), båda vid sjöar med samma namn, den
förra kanske av ett gammalt köm ’framkomlig’, den
senare åter efter sina mörka stränder (jfr sådana
sjönamn som Mörken, Svarten o. d. samt Fisklösen
i Östmark); Arvika ’åvikarna’, Lysvik vid älven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
