Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segernamnen i vår almanacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1000-talet, vilken förmodligen är den förste bäraren
av namnet hos oss och den som föranlett dess stora
spridning. Dess andra led är ordet frid ’fred’, som
vi ock ha i de från tyskan inlånade Alfrid (men
icke i det helt annorlunda bildade, från England
komna Alfred), Ehrenfrid, Gottfrid, Helmfrid,
Hemfrid, Valfrid (mansnamnet), Vinfrid och Fredrik
(Frits), Frideborg, Fridolf, Fridolin och de från
isländskan lånade Fridkulla och Fritiof (Fridtjuv). I
förkortad form ha vi Sigfrid i de från tyskan lånade
familjenamnen Seifert och väl även Sievers, Sivert
(även som dopnamn), Siewert, Siwertz m. m.
Sigurd bars 1888 av minst femtio män. Det
härstammar i denna form från isländskan, till vars
allra vanligaste namn det hör — bars 1855 av 1533
bland 30,869 män — tack vare forntidens
ryktbaraste hjälte Sigurd Fafnesbane. Dess svenska form
ha vi i våra dialekters Segol, varav bl. a.
familjenamnet Zegolsson. Slutstavelsen är ursprungligen
samma ord som nu heter vård, förr vardh, och i
namn har betydelsen ’vakt’ liksom i gårdvar, förr
även gårdvard. Sigurd är sålunda samma ord som
det nedan behandlade Sigvard. Andra namn med
samma slutled äro Halvar eller Halvor (älst
Halvardh), det från engelskan lånade Edvard och det
troligen från tyskan lånade Adalvard.
Sixten, 1888 representerat av fyrtiosju män och
särskilt ofta brukat inom ätten Sparre, hette älst
Sighsten. Stavningen med x torde väsentligen bero
på förblandning med det latinska Sixtus. Slutleden
är sten, som vi ha i Gusten (älst Gudhsten),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
