Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om människans och världens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 NATURVETENSKAPERNAS BETYDELSE
människor betraktade säkerligen frågan såsom ettdera;
somliga ansågo, att den kunde genom fullt logisk
behandling i öfverensstämmelse med kristendomens grundläror
lösas, andra åter, att man därom aldrig kunde få visshet.
Men sannolikt föll det ej den stora mängden in, att denna
högviktiga fråga oen gång skulle upphöra att finnas till.
Det är dock många frågor, som under utvecklingens lopp
fått sin lösning på det sättet, att de helt enkelt utplånats
och oftast efterträdts af andra, djupare liggande och
klarare formulerade frågor.
På sådant sätt har det äfven gått med frågan om
världens och människans skapelse. För en vetenskapligt
tänkande uppställer sig icke längre den frågan: när och
hur skapades världen? Ty vi tänka oss världsalltet såsom
oföränderligt till kvantitet, men som sig beständigt
omvandlande. Erfarenheten har fastslagit läran om materiens
och energiens oförstörbarhet, i det att vetenskapen
uppvisat, att ingen materie förintas*), och att ingen
kraftkvantitet går förlorad. All förändring, som försiggår,
består i materiens omvandling genom kemiska och organiska
processer, under det att energiens olika former kunna
öfvergå i hvarandra, så att värme kan förvandlas i
elektricitet och mekaniskt arbete, detta åter i värme o. s. v.**)
När världen skapades, kunna vi sålunda ioke fråga. Den
frågan är för tanken af samma slag som följande: hvar
slutar världsrymden? Om förloppet vid materiens
omdaning och energiens omsättning, så att det nuvarande
universum uppstått, har vetenskapen genom
Kant-Laplaceska teorien gifvit en ungefärlig föreställning. Allt hvad
vi kunnå säga och tänka om världens skapelse,
inskränker sig i alla händelser till uppvisandet af det möjliga
och sannolika förloppet af materiens och kraftens
omsättning.
Frågan om världens skapelse är därför nu
undanskjuten. Men därmed är blott frågan om allt varandes
upphof fördjupad, ty den värkliga filosofiska frågan ligger
till följa däraf mera i öppen dag. Frågan om världens
skapelse är nämligen reducerad till den djupare liggande
filosofiska fråga om våra förnimmelsers, våra idéers upp-
*) Se härom Verdandis småskrifter n:o 41: Palmeær, Elden, s. 31.
**) Se härom utförligare Verdandis småskrifter n:o 54: Helmholts,
Om naturkrafternas växelvärkan. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
