Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om människans och världens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÄNNISKANS OCH VÄRLDENS UPPKOMST 7
3. Om månniskans och vårldens uppkomst.
Äfven med hänsyn till frågan om världens och
människans uppkomst har naturvetenskapen radikalt
omgestaltat den åskådning, som inplantats genom
religionsundervisningen. Äfven många, som bekänna sig vara kristna,
tro icke vidare, att skapelsen försiggått på det sätt, som
framställes i första Mosebok. De betrakta ovillkorligen
denna berättelse som en vanlig folkmyt och anse, att en
kristen icke behöfver betrakta dem annorlunda. »Bibeln
är icke en lärobok i geologi», så försvara de sin från den
ortodoxa afvikande ståndpunkt. Uti upphörandet af tron
på läran om skapelsen ligger dock icke någon väsentlig
omvandling af betraktelsesättet af världen. Naturvetenskapen
har gifvit nutidens bildade en helt annan blick på det
sannolika förloppet vid världsdaningen (genom Kant-Laplaceska
teorien*) och en helt ny föreställning om växt- och
djurvärldens utveckling genom Darwinismen. Det är icke nog,
att de bildade icke längre tro, att Gud på den första dagen
skapade ljuset och på den fjärde sol, måne och stjärnor
(såsom bibeln lär), att han skapade kvinnan af mannens
refben med mera. Omkullkastandet af sådana enstaka
satser är oväsentligt. Det väsentliga ligger däri, att
åskådningen, uppställandet af själfva frågan blifvit en hel annan.
Naturvetenskapen har ersatt den naiva föreställningen om
människolik kraft och Guds personliga ingripande med
föreställningen om en långsam utveckling till följd af i
världsaltet inneboende krafter.
Hvad själfva skapelsen beträffar, kunna vi säga, att
naturveteuskapen aflägsnat frågan därom ur vår tankevärld.
Det finnes förutom de möjligheterna att en fråga kan
besvaras eller icke kan besvaras, äfven den möjligheten, att man
upphör att fråga. En viss frågas framställande kan vara
helt och hållet beroende af den föreställningssfär, hvari
människan lefver. Så till exempel lär det hafva varit en
mycket kvistig teologisk fråga bland medeltidens lärda,
huruvida en råtta, som knaprat på det invigda brödet,
hade undfått Kristi lekamen. Kan den frågan afgöras,
eller är den olöslig för mänskligt förnuft? Medeltidens
*) Se härom Verdandis småskrifter n:o 54; Helmholtz, Om
naturkrafternas växelvärkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
