Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Om den s. k. ändamålsenligheten i naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 NATURVETENSKAPERNAS BETYDELSE
4. Om den s. k. ändamålsenligheten i naturen.
Äfven i ett annat hänseende har Darwinismen invärkat
på världsåskådningen, eller rättare sagt: den har gifvit
ett uppslag till en mycket djupgående omvandling af
världsuppfattningen. Som bekant har fordom rörande den
organiska naturen en teleologisk uppfattning gjort sig gällande,
det vill säga, man ansåg, att åtminstone vissa
anordningar i naturen företedde en aändamålsenlighet, som
tydde på, att det skulle finnas ett medvetet sammanhang
mellan själfva anordningen och dess syftemål. Såsom
exempel på en dylik ändamålsenlighet nämnes ofta t. ex.
anordningen af ögat. Dess konstruktion och själfva seendet
synas ju hafva ett sådant slags sammanhang, att man
gärna kommer på den tanken, att syftemålet med ögats
anordning (seendet) har varit medvetet till före ögats
uppkomst i och för den okända skapande kraften. Och
då man enligt den traditionella åskådningen tänkte sig
en allsmäktig gud såsom skapare af allting, låg den tanken
synnerligen nära till hands, att den allsmäktige, som
åsyftade, att människor och djur skulle erhålla organ att se
med, skapade sådana ändamålsenliga värktyg som ögon.
Den modärna åskådningen, som sträfvar efter en enhetlig,
mekanisk uppfattning af företeelserna inom erfarenhetens
område, hade icke före Darwins uppträdande någon
antaglig förklaring af uppkomsten af dylika organ. Men
genom dennes lära om det naturliga urvalet och kampen
för tillvaron*) har den gamla teleologiska åskådningen,
som i och för sig var en direkt konsekvens af den
härskande religiösa tron, befunnits öfverflödig. För det
vetenskapliga tänkandet gäller den satsen, att man icke gör
flera antaganden än nödvändigt. Man kan mycket väl
tänka sig, hur genom det naturliga urvalet sådana organ
som ögat kunnat bildas. Åndamålet såsom ledande princip
är utbytt mot det för individen och släktet fördelaktiga.
Det är så mycket mindre skäl att fasthålla vid
principen om skapandet efter ett visst syfte, som dessa fall
*) Se härom Verdandis småskrifter n:o 1: G. Adlerz, Om
människans ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
