Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Hednatiden - IV. Sagan om ”Hackhemmen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna framställning med dess ofta skarpsinnigt, alltid
fyndigt gjorda deduktioner, hvilka vi här måst förbigå, har
emellertid rönt motsägelser af andra forskare[1], som anse denna
gamla kultur gå tillbaka in i den gråaste hedendom och
förskrifva sig från tider, då Sveriges innebyggare först blefvo en
åkerbrukande befolkning, — och att försöket att förlägga
ödeåkerns uppkomst till tiderna nyss före digerdöden och
göra dess förfall till en omedelbar följd af denna landsplåga,
måste betraktas mera som en snillrik än i sak välgrundad
förslagsmening, mot hvilken flera inkast kunna göras, såsom: —
att det förefaller mera radikalt än historiskt berättigadt att
antaga, det största delen af landets jordbrukande befolkning skulle
omkommit i digerdöden; — att de många kyrkor, som ännu
finnas qvar ifrån tiden före denna farsot, genom sin storlek
ingalunda häntyda på, att folkmängden då varit större än nu;
— att trälarnas frigifning väl knappast föranledde någon
tillökning, utan endast en annan fördelning af den åkerbrukande
befolkningen, enär jordbruk redan förut fanns till såsom landets
modernäring; — att de frigifna trälarna icke nödvändigt må
anses varit i saknad af allt arbetsbiträde och ensamne lemnade
att hvar för sig bruka sina små åkerlappar, då väl i mångens
hus funnos uppväxande söner och döttrar; — och att
hundrafemtio år före digerdöden, då Saxo Grammaticus sammanskref
sin Danmarks historia, mångenstädes inom danska väldet
funnos sådana skogbeväxta åkerfält, hvilkas ålder redan då måste
gå långt tillbaka i tiden, och att intet skäl är att antaga, det
förhållandet varit annorlunda i Sverige än i Danmark.
Enligt vårt förmenande har man vid utredningen af den
omtvistade frågan å båda sidor gått alltför exklusivt till väga.
Ty om än många af de gamla berättelserna om digerdödens
härjningar må anses öfverdrifna, såsom att två tredjedelar af
landets hela folkmängd skulle omkommit, att i Vermlands
bergslag blott en yngling och två flickor blifvit vid lif, o. d., så var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
