Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Hednatiden - IV. Sagan om ”Hackhemmen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan tvifvel ödeläggelsen serdeles stor; och det är af gamla
handlingar historiskt bestyrkt, att en del af den odlade jorden
måste förläggas i ödesmål genom brist på arbetare, och att
många hemman af samma orsak föllo under hälften af det
värde, de egde ”innan plågan kom”, som orden lyda i några
köpe- och bytesbref från den tiden[1].
Å andra sidan åter har man utan fråga gått för långt,
då man uteslutande, eller till hufvudsaklig del, ställer ödeåkerns
hela kultur i samband med trälarnas frigifning och gör dess
förfall till ett faktum, afgjordt och allestädes betingadt af
folkmängdens minskning genom digerdöden. Det senare må gälla
— vi medgifva det gerna — om de odlingar, af hvilka spår
finnas i närheten af de gamla byarna, i hagar, ängar och
närmaste skogsmarker; men inom Nerike träffas den ojemförligt
större delen af den rörbundna fornåkern djupt in i skogarna,
på allmänningarne och i ödemarker[2], oftast på den magraste
jord, blott den har tillräckligt högt läge, för att ej besväras af
öfversvämningar och backsyra. Dessa omständigheter jemte det,
att åkrarnes utsträckning och form oföränderligen är beroende
endast af höjderna; — att de oftast tätt vid hvarandra liggande
stenrören uteslutande bestå af små kullerstenar, sådana, som
lossnat för spaden och hackan, — allt häntyder på en aflägsen
forntid och ett barndomstillstånd i jordbrukssättet, som vi på
historiska grunder tro i allmänhet varit förbi vid den tiden
digerdöden inträffade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
