Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XIX. Byggnadssätt, klädedrägt, sedvänjor och bruk i högtidslag och hvardagslif i äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Han vattnade sina fålar fem.
Ingen dager synes än;
Men stjernorna på himmelen de blänka.
En uppmärksamhet, som alltid måste gäldas med en ståtlig
undfägnad. Trettondedagsottan gjordes en ny uppvaktning, då
de sjungande i allalianda förklädnader, som skulle föreställa
konung Herodes, de tre vise männen, Judas med pungen m. fl.,
buro emellan sig ”trettondedagsstjernan", af oljadt papper med
brinnande ljus, ocli väckte folket med en sång, som började:
God morgon, härinne, båd’ qvinnor och män!
Husbönder, matmödrar gå hastigt ur säng.
Men den gången kunde artigheten icke lönas med mindre, än
att sällskapet, utom trakteringen, fick ett tillskott i penningar
och matvaror, som hopsamlades och bars af Judas, och sedan
förtärdes, när ungdomen i slutet af helgen hade sina julgillen.
I dem deltogo sällan de äldre. Men dessa tvekade derföre icke
att någon gång i en munter slängpolska påminna sig yngre da-
gar, och tillställde sina dansnöjen, hvilka, alltefter som de voro
anordnade af de gifta karlarna eller hustrurna, erhöllo de min-
dre välljudande benämningarne "gubbarul" och "käringaskråIlar",
och bevistades af både gamla och unga. Tjugondedagen afdu-
kades julbordet och utbärs julhalmen. Åtminstone ett af jul-
ljusen måste alltid gömmas för att tändas Kyndelsmesso-afto-
nen, som kallades "lilla julen", och hos de förmögnare firades
med samma högtidsmat, som på julaftonen.
Påsken hade som högtid ingenting serskildt utmärkande,
förutom det ännu öfliga skjutandet påskaftonen, för att bort-
skrämma trollpackorna, som voro på väg till Blåkulla, hvar-
jemte man redan vid påskveckans ingång tog sina försigtighets-
mått för att skydda hus ocli egendom, och synnerligast krea-
turen, mot deras förgöring, genom att rita kors med tjära på
dörrarna till stallet och ladugårdarna, och lägga stål under för-
stugabron;- Såsom högtidsaftnar firades föröfrigt Vallorgmessan
med de sedvanliga eldarna, Midsommaraftonen med sina maj-
stänger, och framför allt Trefaldighetsaftonen, då så väl friska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
