Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torra mässor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom biskop af Sabina och kardinal, använde
på ett glänsande sätt på kyrkomötet i Basel sin
teologiska lärdom till påfvens tjenst och fick
af honom namnet »Trons försvarare». – 2. Tomas de
T., spansk dominikanmunk, af samma slägt som den
föregående, född omkr. 1420 i Valladolid, död 1496,
blef 1483 generalinqvisitor och utöfvade såsom sådan
en fruktansvärd verksamhet. Se vidare Inqvisition,
sp. 695.
Torra mässor. Se Mässa.
Torra vägen kallas metoden att utdraga metaller
ur deras malmer genom smältning, i motsats till
våta vägen, då metallerna utdragas på kemisk väg
genom malmens upplösning i någon syra och metallens
utfällande ur denna. C. A. D.
Torr destillatiön, kem., benämnes en destillation
(se d. o.), hvarunder de ämnen, som destilleras,
undergå kemisk sönderdelning eller förändringar,
genom hvilka uppstå föreningar, som icke
funnos i de destillerade ämnena. Exempel på
torr destillation äro lysgasberedning (se Gas,
sp. 911), tjärbränning af ved och benkolsberedning,
P. T. C.
Torre. Se Goe.
Torre del Greco, stad uti ital. prov. Neapel, vid
Neapels vik och jernvägen Neapel–Eboli, s. v. om
Vesuvius’ fot. 21,588 innev. (1881). Staden är byggd
hufvudsakligen af lava och ligger på en lavaström,
som 1631 förstörde 2/3 af den äldre staden. Äfven
eruptionerna 1737, 1794 och 1861 samt jordskalfvet
1857 förorsakade stor skada. Befolkningen idkar fiske
(tonfisk, ostron, sardiner, men i synnerhet koraller),
och omgifningarna äro ryktbara för sin förträffliga
frukt och sitt vin.
Torre dell’ Annunziata, stad uti italienska
prov. Neapel, vid Neapels vik, nära Pompeji
och vid jernvägslinien Neapel–Eboli. 20,060
innev. (1881). Fiske och kusthandel samt tillverkning
af makaroner, vapen och papper.
Torremånad. Se Goe.
Torrens, saltsjö utan aflopp i Syd-Australien
mellan 30° och 32° s. br., i allmänhet endast 25
km. bred. Den omgifves af kala sanddyner och är
om sommaren ganska grund, men sväller starkt under
regntiden.
Torres Novas, stad i portugisiska distriktet Santarem
(Estremadura), vid Tejos biflod Almondo och nära
jernvägen Lissabon–Oporto. 8,065 innev. (1878). Linne-
och bomullsindustri.
Torres’ sund, det omkr. 185 km. breda sundet
mellan Australiens nordspets, Kap York, och Nya
Guineas sydkust. Det upptäcktes 1606 af den spanske
sjöfararen Luiz Vaz de Torres, men upptäckten förblef
obegagnad, och Cook var den andre, som 1770 seglade
derigenom. Sundet, som räknas till Queensland, är så
fyldt af korallref, klippor, sandbankar och öar, att
Torres behöfde två månader för genomfarten, och ehuru
det nu är en vigtig trafikled i verldshandeln, är
passagen derigenom fortfarande ganska svår. Östra och
vestra ingångarna äro så spärrade af korallklippor,
att blott smala igenomlopp finnas. Särskildt ligger
på östra sidan det stora barrier-refvet, som börjar
vid den australiska kusten under 14° s. br. och
sträcker sig norrut nästan ända fram till Nya
Guinea, och som består af korallbankar, hvilka
här och der skjuta upp öfver hafsytan och lemna
blott smala kanaler för genomfart, såsom Olinda-
och Pandora-kanalerna. Det af Cook efter hans skepp
uppkallade Endeavoursundet på vestra sidan af T. är
för stora fartyg ej så säkert som den 1803 af Flinders
upptäckta Prince of Wales-öarnas kanal.
Torres Vedras, stad i portugisiska distriktet
Lissabon (Estremadura), vid kustfloden Sizandro,
45 km. n. n. v. om Lissabon, med hvilket det står i
ångspårvägsförbindelse. 4,926 innev. (1878). Från
T. V. sträcker sig mot Tejo en rad skansar
(T. V.-linierna), genom hvilka Wellington i Okt. 1810
uppehöll den mot honom framryckande franska hären
under Massena, som slutligen i Mars 1811 tvingades
till återtåg. Vid T. V. slog Saldanha d. 22 Dec. 1846
de upproriske under Bomfim. Skansarna, hvilkas
anläggning började redan 1809, utgöra ännu i dag
hufvudstadens förnämsta försvar mot landsidan.
Torrevieja [-vie’cha], hamnstad i spanska
prov. Alicante (Valencia), vid Medelhafvet, s. om Cabo
Cervera. 8,165 innev. (1877). Saltberedning. Fiske
och kusthandel.
Torrfärskning. Se Färskning.
Torrföda (torrfödeportion). Se Portion.
Torricelli [-tjä’lli], Evangelista, italiensk fysiker
och matematiker, f. 1608, egnade sig i Rom åt
studiet af de matematiska vetenskaperna och kallades
1643 till Galileis efterträdare såsom professor i
matematik i Florens, der han afled 1647. T. var
den förste, som experimentelt vederlade den
gamla hypotesen om »horror vacui», enligt hvilken
naturens afsky för tomrum utgjorde anledningen
till att t. ex. qvicksilfver uppsteg i ett lufttomt
glasrör. Han visade, att förhållandet berodde på den
omgifvande luftens tryck, och derigenom hade han ock
uppfunnit qvicksilfverbarometern (se Torricellis
försök). I de följande förbättringarna af detta
instrument tog han dock ingen del. Från T. härrör
äfven satsen (det s. k. »T:s teorem») att en genom en
öppning utströmmande vätskas hastighet är proportionel
mot qvadratroten ur vätskans höjd i det kärl, hvarur
den utströmmar. För öfrigt behandlade han jämväl
läran om kastade kroppars rörelse och tyngdpunkten
till ett system af fast förenade materiella
partiklar. T. sysselsatte sig äfven med undersökningar
inom den rena matematiken och var den förste,
som i tryck angaf cykloidens yta. Med anledning
deraf invecklades han i en tvist med Roberval,
hvilken, ehuru utan tillräckliga skäl, anklagade
honom för plagiat. Större delen af T:s arbeten
offentliggjordes 1644 under titeln Opera geometrica.
G. E.
Torricellis försök, fys. Orsaken till det sedan
urminnes tid kända fenomenet att vätskor uppstiga i
lufttomma rum var enligt Aristoteles’ åsigt »naturens
afsky för tomrum» (horror vacui). Denna åsigt förblef
gällande ända till början af 1640-talet, då Galilei
på grund deraf att vattnet ej ville uppstiga högre
än till omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
