Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torra mässor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Torsdag (se Dag), den kristna veckans femte dag,
har liksom de öfriga dagarna, med undantag af
lördagen, grunden till sitt namn i den motsvarande
latinska benämningen. Denna var för torsdagen
Jovis dies, d. v. s. (planeten) »Jupiters dag»,
och den finnes ännu vid lif i de romanska
språkens beteckning på nämnda dag: Fr. jeudi,
Ital. giovedi, Sp. juéves. Portugiserna begagna
uttrycket quinta feira, »femte veckodagen», en
synpunkt, som återfinnes äfven i Nygrek. he pémpte
(näml. heméra), »femte dagen», samt i de slaviska
språken: R. tjetverk, P. czwartek, bägge med
betydelsen »fjerde» dagen (veckan räknas nämligen
från måndagen). Vid upptagandet af den romerska
sjudagsveckan utbytte germanerna öfverguden Jupiters
namn mot den inhemske Tors, Fornhögt. Donar,
Isl. Þórr, hvaraf uppstodo följande former:
Fornhögt. toniristag, Medelhögt. donrestac, Angels.
thunresdaeg, Eng. thursday, Holl. donderdag,
Fornn. þórsdagr, D. och Sv. torsdag. –
Torsdagen i påskveckan kallas sedan gamla tider
skärtorsdag (se d. o.). Se vidare Tor (slutet).
R. G.
Torsebro, by i Kristianstads län, dels i Färlöfs,
dels i Fjelkestads socken, på ömse sidor om Helgeån,
något n. om Araslöfsjön. På åns vestra sida,
i Färlöfs socken, ligger det Torsebro krut- och
stubinfabriksaktiebolag tillhöriga krutbruket,
som, med tillhörande jordegendom om 2 7/8 mtl i
Färlöfs och N. Strö socknar och qvarn, hade 1890 ett
taxeringsvärde af kr. 181,000. – T. krutbruk anlades
under Karl XI:s regering och drefs till en början för
kronans enskilda räkning, tills år 1716 G. Danckwardt
erhöll ständig besittningsrätt. Det egdes slutligen
af slägten Staël v. Holstein, innan det bolag, som
nu eger T., 1875 bildades.
Torshamn. Se Thorshavn.
Torsharg. Se Torshälla.
Torshell, Gustaf, tecknare, miniatyrmålare, var
»löjtnant dessinatör» vid fortifikationen och
alltifrån 1722 »informationsmästare» för hofvets
pager samt afled i Stockholm d. 1 Mars 1744. Han
utförde åtskilliga särdeles fina och behagliga
miniatyrporträtt i det något kritaktiga gouachemanér,
som tillhör målningar af denna art från 1700-talets
förra hälft, samt dessutom åtskilliga smärre taflor.
-rn.
Torshälla, socken i Södermanlands län, Vester-Rekarne
härad. Areal 3,576 har. 1,545 innev. (1890). Annex
till Torshälla stad, Strengnäs stift, Vester-Rekarne
kontrakt.
Torshälla, uppstad i Södermanland, ligger å
Eskilstuna- l. Torshällaåns vestra strand, omkr. 3
km. från åns utlopp i Mälarefjärden Blacken. Staden
är oregelbundet byggd och till det yttre ganska
anspråkslös samt erbjuder för öfrigt föga lif och
rörelse. Stadsområdet, 665 har, är satt till 9 3/4
mtl. Taxeringsvärdet var 963,730 kr. år 1890,
deraf 206,800 kr. för jordbruksfastighet. 1,356
innev. (1890). Hufvudnäringarna äro jordbruk,
handtverk och någon industri, framkallad af de här
befintliga vattenfallen. År 1889 var antalet handlande
13, med 13 biträden. S. å. funnos 25 handtverkare, med
45 arbetare, 9 fabriker, med 128 arbetare och 104,840
kr. tillverkningsvärde, oberäknadt en större
qvarn. Fem af fabrikerna drefvos medelst
vattenkraft. Sjöfarten är ringa. I hamnafgifter
inflöto 1889 1,539 kr. 81 öre. Sjöfartsrörelsen har på
senare tiden minskats genom anläggningen ö. om staden
af Eskilstuna nedre kanal, genom hvilken Eskilstunas
vattentrafik går T. förbi. Stadens tillgångar upptogos
1889 till 53,335 kr., skulderna till 19,757 kr. För
kommunala behof uttaxerades 3,86 à 4,98 kr. för hvarje
krona bevillning. Omkr. 4 km. s. v. från staden
ligger T. station å Oxelösund–Flen–Vestmanlands
jernväg. En sparbank finnes. I kyrkligt hänseende
bildar T. med sin landsförsamling ett konsistorielt
pastorat inom Vester-Rekarnes prosteri af Strengnäs
stift. För riksdagsmannaval till Andra kammaren
är T. förenadt med Nyköping, Mariefred, Trosa och
Enköping till en valkrets. – T. hette ursprungligen
Thorsharg (af Gammalsv. hargher, harg, se d. o.) och
är en urgammal ort. Dess första kända privilegier
äro af 1317. Stadens blomstringstid torde hafva
infallit under förra delen af 1600-talet,
då den till och med hade stapelstadsrätt.
A. G.
Torshälla-ån, detsamma som Eskilstuna-ån (se d. o.).
Torsion (Fr. torsion), vridning; med., en numera föga
använd kirurgisk metod för stillande af blödning från
pulsådror. Det blödande kärlet fattas med en pincette
och vrides flere gånger om sin axel. Den innersta
kärlhinnan lossnar vid detta tillvägagående från
de andra och rullar upp sig, bildande ett slags
propp. Metoden är tillförlitlig endast för kärl
af liten diameter. J. E. J-n.
Torsionselasticitet (vridningselasticitet),
fys., kallas den elasticitet (se Spänstighet), som
uppstår, när en stång eller en tråd vrides. Om man
t. ex. upphänger en tråd vid dess öfre ände och
belastar den nedtill med en vigt, så att tråden
antager en lodrät ställning, och sedermera en
horisontal kraft eller ett kraftpar vrider vigten
jämte tråden med bibehållande af dennes lodräta
ställning, komma de förut rätliniga fibrerna i
tråden att antaga form af en skruflinie med stor
stigning. Härvid utvecklas torsionselasticitet
hos tråden, och till följd deraf vrider denne
sig jämte vigten åter i det ursprungliga läget,
så snart kraften upphört att verka. Genom trögheten
öfverskrides detta läge, och torsionselasticitet i
motsatt riktning uppstår hos tråden. Under inflytande
af torsionselasticitet och tröghet kommer således
tråden jämte vigten i oscillationer, hvilka inom vissa
gränser blifva liktidiga, d. v. s. erfordra lika lång
tid, vare sig tråden vrides i en större eller mindre
vinkel (torsionsvinkel). Betecknar v denna vinkel och
P den utvecklade torsionselasticiteten, är P = fv,
der f är den s. k. torsionskoefficienten. Dennes
storlek beror på trådens dimensioner samt är direkt
proportionel mot fjerde potensen af trådens radie
och omvändt proportionel mot dess längd. Jämväl för
cylindriska stänger, som äro fästa med ena änden
och vid den andra änden åverkas af en vridande kraft
eller ett kraftpar, gälla samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
