Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland (T. Deutschland), Tyska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(hufvudsätet för den verldsberömda bajerska
humleproduktionen är Mittelfranken). Dessutom
är denna kultur af betydelse i Würtemberg,
nedre Elsass, Baden och Posen. Den 1890 skördade
humlen hade en vigt af 35,783 ton. Linodlingen
är störst i Ostpreussen, Schlesien, Hannover
och Bajern, hampodlingen i Würtemberg, Baden och
Elsass-Lothringen. Produktionen af cerealier och
vigtigare handelsväxter utgjorde i medeltal åren
1885–88: hvete 2,66 mill. ton, råg 5,96 mill. ton,
korn 2,27 mill. t., hafre 4,54 mill. t., bokhvete
113,400 t., potates 25 mill. ton, hvitbetor (beskattade
1888) 6,96 mill. t., tobak 36,118 t., humle 27,534
t. samt vin 2,62 mill. hl. Grönsaksodling bedrifves
i stor skala i trakten af Erfurt, Frankfurt a. M.,
Bamberg, Nürnberg, Ulm, i Rhendalen etc., fruktodling
i Würtemberg, Baden och Hessen, hvilka land höra till
de fruktrikaste i Europa, vidare i Rhenprovinsen
och i reg.-området Wiesbaden. Vinodlingen
lemnade i genomsnitt åren 1878–85 2,24 mill. hl.,
år 1886 3,73 mill. hl.; af sistnämnda summa kommo
1,46 mill. hl. på Elsass-Lothringen, 634 tusen på
Würtemberg, 606 t. på Rhenpfalz och Franken, 527
t. på Baden, 251 t. på Rhenhessen samt 197 t. hl. på
Rhenprovinsen och reg.-omr. Wiesbaden. – De framsteg,
som ladugårdsskötseln gjort, afse mera de underhållna
djurens beskaffenhet än deras tillväxt i antal. Berömd
är hästafveln i prov. Ostpreussen, Mecklenburg,
Schleswig-Holstein och Oldenburg. Samma trakter
äfvensom Bajern, Würtemberg och Hannover hafva en
utvecklad nötkreatursafvel. Med afseende på fårafveln
stå de mecklenburgska storhertigdömena främst,
dernäst Pommern, Posen och Westpreussen. Största
antalet svin ega likaledes de mecklenburgska landen,
dernäst de preuss. prov. Hannover, Ostpreussen och
Sachsen. Getafveln har sitt hufvudsäte i sistnämnda
prov., i Thüringen, Braunschweig och Hessen. Sista
räkningen, 1883, uppgaf följ. antal kreatur:
hästar 3,52 mill. (värde 1,678,6 mill. mk),
mulor och åsnor 9,795 (värde 990,000 mk),
nötkreatur 15,79 mill. (värde 3,074,25 mill. mk),
får 19,19 mill. (värde 306,6 mill. mk), svin
9,20 mill. (värde 476,7 mill. mk), getter 2,64
mill. (värde 39,6 mill. mk), bisamhällen 1,91
mill. (värde 368,2 mill. mk). – Skogshandtering
är en vigtig näring, ehuru införseln af trävaror
är större än utförseln. Största skogsarealen ega
prov. Hessen-Nassau, Baden, Bajern, Brandenburg,
storhert. Hessen, Thüringen. Af skogarna tillhörde
(1883) 32,7 proc. staten, 15,2 proc. kommunerna, 1,3
proc. stiftelser, 2,5 proc. s. k. waldgenossenschaften
(ett slags föreningar för gemensam skogshandtering)
och 48,3 proc. privata. Med fiske på öppna hafvet
och vid kusterna sysselsatte sig 1882 10,670 pers.,
deraf 9,463 tillhörde Preussen, 680 hansestäderna
och 292 Mecklenburg. – Bergsbruk, hyttedrift,
saliner. Tyska riket eger stora mineralskatter af alla slag
(särskildt i Schlesien, Sachsen, Thüringen, på Harz,
i Westfalen, Rhenprovinsen och Elsass-Lothringen),
bland hvilka sten- och brunkol, jern, zink, bly och
salt intaga främsta platserna. Antalet personer, som
hafva sin näring af arbetet med bergsbruk, i hyttor
och saliner, utgjorde 1882 1,327,099, deraf 415,611
arbetande. Brytningen af kol och malmer m. m. 1889
var i mill. ton följ.: stenkol 67,34, brunkol 17,63,
jernmalm 11, zinkmalm 0,7, blymalm 0,17, kopparmalm
0,57, bergsalt 0,54, kalisalter 1,19, andra produkter
0,26. Sammanlagda värdet af mineralprodukter i T. och
Luxemburg s. å. var öfver 555 mill. mk. S. å. utgjorde
tillverkningen af tackjern 4,52 mill. ton, af zink
135,974 t., af bly 100,600 t., af koppar 24,597 t.,
af silfver 403 t., af tenn 63 t., af svafvel och
svafvelsyra 432,133 t., af guld 1,958 kg. samt
af andra hytteprodukter (nickel, vismut, vitriol
m. m.) 26,145 t. (med ett värde af 9,6 mill. mk). –
Näringsfrihet är införd, och näringsstadgan
af d. 21 Juni 1869, i ny redaktion af 1883, har
allmänt gällande kraft som rikslag. För att iakttaga
och bevaka handelns och industriens intressen äro
inrättade 149 handelskamrar (äfven kallade handels-
och industrikamrar) samt särskildt för industrien 12
industrikamrar (i Preussens 12 prov.). – Industrien
har i T. nått en storartad utveckling, och dess
produkter täfla i verldsmarknaden med de engelska
och franska. Af hela befolkningen beräknades 1882
32,5 proc. (14,709,284 pers.) hafva sin näring genom
industrien och 5,955,000 arbeta i densamma, näml.
| i metallindustrien (ej hyttedrift) | 528,714 |
| i tillverkningen af maskiner, instrument och transportmedel | 285,192 |
| i industrien i sten och jord | 331,569 |
| i industrien i träarbeten | 521,660 |
| i tillverkning af läder, vaxduk och gummi | 129,231 |
| i textilindustrien (inkl. stickade arbeten) | 850,859 |
| i beklädnadsindustrien och tvätt | 1,334,007 |
| i pappersindustrien | 90,808 |
| i tillverkning af närings- och njutningsmedel | 663,226 |
| i kemisk industri o. dyl. | 88,397 |
| i byggnadsverksamhet och konstslöjd | 1,040,119 |
| icke angifvet yrke <td r 91,226. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
