Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1139-1140 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland (T. Deutschland), Tyska riket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Würtemberg). Bomullsindustrien har sina
hufvudsäten i Elsass (Mülhausen), kring Elberfeld
och Barmen i Westfalen samt Chemnitz och Plauen i
Sachsen. (Införseln af råbomull och bomullsaffall
1889 var 260,913 t., med ett värde af 280 mill. mk,
samt af kardad, kammad eller färgad bomull 103 t.,
värde 165,000 mk; utförseln af bomullsgarn s. å. 6,840
t., värde 19,23 mill. mk, samt af öfriga slag af
bomullsvaror 26,116 t., värde 161,5 mill. mk.) I
spetsen för sidenindustrien, hvilken först i nyare
tid gjort större framsteg, stå Berlin, Elberfeld och
Krefeld. Metallindustrien har nått verldsrykte genom
Rhenprovinsens m. fl:s jern- och stålvaror. Trä
förarbetas till de utmärktaste snickeriarbeten i
synnerhet i Berlin och till verldsbekanta leksaker i
Nürnberg och Fürth, i Thüringerwald, i sachsiska
Erzgebirge o. s. v. Schlesiska glasvaror, Meissens och
Berlins porslin, serpentinkärl från Zöblitz i Sachsen,
musikinstrument från Vogtland, schwarzwaldsur,
blyertspennor från Regensburg och Nürnberg, kikare
från München äro föremål för den mest vidsträckta
handel. Områden, i hvilka industrien uppträder mest
koncentrerad och afgörande för en tät befolknings
existens, äro särskildt Schlesien, det högre belägna
Sachsen, södra Thüringen, Harz-landskapen, Westfalens
bergstrakter, de nordligaste delarna af nederrhenska
skifferberget, Franken och öfre Schwaben.

Handel och samfärdsel. Tyska riket bildar ett af
gemensam tullgräns omgifvet tull- och handelsområde
(se Tyska tullföreningen). – Riket har uteslutande
lagstiftning öfver hela tullväsendet, öfver
beskattningen af inom förbundsområdet produceradt
salt, tobak, bränvin och öl äfvensom af socker
och syrup, tillverkade af hvitbetor eller andra
inhemska produkter. Endast i Bajern, Würtemberg,
Baden och Elsass-Lothringen är beskattningen af
inländskt öl förbehållen landens egen lagstiftning,
hvarför dessa land lemna högre matrikularbidrag,
s. k. aversum; och före d. 1 Okt. 1887 lagstiftade
Bajern, Würtemberg och Baden sjelfständigt
äfven rör. bränvinsbeskattningen. Förvaltningen af
tullar och förbrukningsskatter är öfverlåten åt
de enskilda staternas ämbetsverk. De inflytande
summorna (med undantag af öltillverkningsskatten
i nyss nämnda stater) flyta in i rikskassan och
fördelas, i förhållande till folkmängden, bland de
olika staterna i riket.

Värdet af införda varor 1838 var 3,290,7 mill. mk,
deraf

konsumtionsartiklar	986,1	mill.	mk
råvaror	1,350,8	»	»
manufakturvaror	443,4	»	»
diverse	510,4	»	»
hvartill komma
ädla metaller, mynt o. s. v.	145,2	mill.	mk

Värdet af utförda varor s. å. var
3,205,9 mill. mk, deraf

konsumtionsartiklar	514,4	mill.	mk
råvaror	570,2	»	»
manufakturvaror	1,846,2	»	»
diverse	275,1	»	»
hvartill komma
ädla metaller, mynt o. s. v.	146,7	mill.	mk

T:s handelspolitik har sedan 1879 varit
protektionistisk. Tullen å införda varor under
fiskalåret 1887–88 uppgick till 270,595,000 mk
l. 7 proc. af importens hela värde. De vigtigaste
importartiklarna (med deras värde i mill. mk
1889) äro lefvande kreatur (170,2), kött och
andra ladugårdsprodukter samt ägg (136,2), fisk
och andra fiskeprodukter (59), spanmål och mjöl
(395), kaffe (199,3), vin och cider m. m. (48,2),
råtobak och tobaksfabrikat (82,4), stenkol, koks,
brunkol och annat bränsle (84,3), petroleum och
petroleumdestillat (81,3), bomull (280), ull (335,8),
råsilke m. m. (171,3). Bland vigtigare exportartiklar
märkas: lefvande kreatur (30,4), socker af alla
slag (167,8), vin (16,8), jern- och stålarbeten
af alla slag (242,2), papp, papper, tapeter (69),
bomullsmanufakturvaror (187,3), yllemanufakturvaror
(284,6), siden- och halfsidenmanufakturvaror (186,3),
maskiner och maskindelar (61,8), leksaker af alla
slag (22,8), arbeten af ädla metaller (38,2). – I
hamnarna inlöpte 1888 60,081 fartyg om 11,620,927
tons, deraf under tysk flagg 42,406 om 5,771,536
tons. De förnämsta sjöhamnarna äro Hamburg, Bremen
och Lybeck, till hvilka sammanlagdt inlöpte 11,498
fartyg om 5,936,911 tons, utgörande 19 och 51 proc. af
hela antalet i T:s hamnar under året inlöpta fartyg
och deras tontal. Tyska rikets handelsflotta (fartyg
med en bruttorymd af minst 50 kbm. l. 17,65 reg.-tons)
räknade d. 1 Jan. 1889 3,635 fartyg om 1,233,894 tons,
deraf 750 ångfartyg om 502,579 tons. Ensamt Hamburg,
Bremen och Lybecks fartyg (862 till antalet) hade 58
proc. af hela handelsflottans drägtighet. Antalet
flod-, kanal- och kustfartyg var vid 1887 års
slut 20,390 (med en drägtighet af något öfver 2,1
mill. tons), deraf 1,153 ångfartyg. De vigtigaste
handelsplatserna inne i landet äro Augsburg,
Nürnberg, Stuttgart och Strassburg i sydvestra
T., Breslau i östra, Frankfurt a. M. och Köln i
vestra, Magdeburg, Leipzig och Berlin i norra T. De
förnämsta marknaderna (mässorna) hållas i Leipzig
och Frankfurt a. O., mindre betydande i Braunschweig
och Frankfurt a. M. – Kommunikationer. Den första
jernväg, der ånga begagnades som drifkraft,
öppnades 1835 mellan Nürnberg och Fürth. Den
1 Maj 1891 hade jernvägarna i T. en längd af 43,008
km., deraf 38,243 km. tillhörde staten och 4,765
km. enskilda bolag (men af hvilka 325 km. stodo under
statens förvaltning). Med undantag af några lokal-
och industribanor höra samtliga jernvägar i T. och
Österrike-Ungern till den 1846 bildade Föreningen af
tyska jernvägsförvaltningarna, till hvars område höra
äfven alla jernvägarna i Nederländerna och Luxemburg,
ryska Polen och Rumanien äfvensom några belgiska
privatbanor. Föreningen omfattade d. 1 Jan. 1889 82
banförvaltningar med 71,054 km. jernvägslinier. –
Post och telegraf. Förvaltningen af rikets
post- och telegrafväsende omfattar alla tyska
stater med undantag af Bajern och Würtemberg,
hvilka hafva en sjelfständig förvaltning. Tyska
riket är förenadt med den österrikisk-ungerska
monarkien genom postfördraget af d. 7 Maj
1872 och telegraföfverenskommelsen d. 2
Febr. 1879.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>