Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland (T. Deutschland), Tyska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Statstelegraflinierna hade d. 1 Jan. 1890 en längd af 103,309
km. (deraf 9,249 km. i Bajern och 3,391 km. i
Würtemberg). Antalet byråer var 17,454, deraf 1,535
i Bajern och 537 i Würtemberg. Antalet postanstalter
s. å. var 24,970, deraf 1,698 i Bajern och 605 i
Würtemberg. Postens och telegrafens inkomster 1890–91
voro 253,9 mill. mk (deraf 19,2 mill. i Bajern och 10
mill. i Würtemberg), utgifterna 231,9 mill. mk (deraf
16,4 mill. i Bajern och 8,4 mill. i Würtemberg).
Mynt, mått och vigt. Enligt lagen angående prägling af
riksguldmynt d. 4 Dec. 1871 och myntlagen d. 9 Juli
1873, hvilken senare trädde i kraft d. 1 Jan. 1876,
är myntenheten 1 mark à 100 pfennige. Markmynten
präglas af guld och silfver (se vidare Mark),
pfennigemynten af en legering, bestående af 95
del. koppar, 4 del. tenn och 1 del zink. På 1 kg. gå
500 1-pfennige- och 300 2-pfennigestycken. Banksedlar
utgifvas i valörer om 5, 20, 50, 100, 500 och 1,000
M. – Enligt lagen af d. 17 Aug. 1868 för Nordtyska
förbundet, hvilken d. 1 Jan. 1872 blef gällande
för Tyska riket, fick detta ett likformigt mått-
och vigtsystem, nämligen metersystemet, hvilket
till 1884 hade särskilda namn för några enheter
och enskilda afvikelser i indelningen. Så kallades
metern stab, cm. neuzoll, mm. strich,
litern kanne (= 2 schoppen),
hektolitern fass, 50 liter scheffel. Två
pfund (zollpfund) utgjorde 1 kg.; 100 pfund kallades
1 centner, 100 kg. 1 doppeltcentner o. s. v.
Befolkningsförhållanden. Antalet innevånare i
Tyska riket uppgick d. 1 Dec. 1885 till 46,855,704
pers. och d. 1 Dec. 1890 (resultaten ej definitiva)
till 49,416,476, utvisande en årlig tillökning
åren 1880–85 af 0,7 proc. och åren 1885–90 1,09
proc. Inom det område, som nu bildar Tyska riket,
beräknades folkmängden 1816 till 24,831,396 och 1837
till 31,589,547 pers., visande en årlig tillväxt af
nära 1,3 proc. 1837–58 var den årliga tillväxten
0,75 proc., 1858–67 0,97 proc., men 1867–71,
till följd af kriget med Frankrike, endast 0,58
proc. 1871 hade T. 41,058,792 innev., 1875 42,727,360
(årlig tillväxt 1 proc.), och 1880 45,234,061 innev.
(årlig tillväxtproc. 1,17). I medeltal bodde (1890)
91 pers. på hvarje qvkm. Folkmängdstätheten är dock
ganska olika, ty i preuss. Rhenprovinsen var den
175, i konungariket Sachsen t. o. m. 233, i enskilda
trakter i Schlesien, Westfalen, Rhenhessen, Baden och
Würtemberg 170–220, i många trakter af Hannover,
Oldenburg, Mecklenburg, Pommern endast 33–63 pr
qvkm. I allmänhet visar det sig, att befolkningen är
glesast i det södra höglands- och det norra låglands
bältet, tätast i de mellersta bergstrakterna (i
ett bälte s. om en linie dragen från Breslau genom
Dresden och Leipzig till staden Hannover), samt att
befolkningen tränger sig tätast tillsamman vid foten
af och i de nedre dalarna af mellanbergen eller i
de bördiga dallandskapen med gammal odling, såsom i
mellersta Rhendalen, från Basel till Mainz. Af hela
befolkningen bodde 1885 43,7 proc. i städer om 2,000
innev. och deröfver. Mer än 100,000 innev. hade 1890
26 städer, bland dem rikshufvudstaden Berlin 1,579,244
innev. – 1885 funnos 1,043 qvinnor mot 1,000 män. I
några trakter är dock mankönet numeriskt öfvervägande,
såsom i preuss. reg.-omr. Potsdam, Schleswig-Holstein,
Lüneburg, Stade, Münster, Arnsberg, Düsseldorf
och Trier, i Rhenhessen och i Lothringen. Ogifta
voro 60,07 proc., gifta 33,83 proc., enklingar och
enkor 5,96 proc. och frånskilda 0,14 proc. På 1,000
personer af befolkningen kommo 1881–87 årligen 7,7
ingångna äktenskap, 38,5 födda, 27 döda och på 100
födda 9,4 oäkta och 3,8 dödfödda. Till qvinkönets
numeriska öfvervigt bidrager den större utvandringen
af mankönet. Emigrationen, som på 1870-talet var
föga stor (1874–78 endast 30,000 pers. i medeltal om
året), uppgick 1879–83 till 142,010 och 1884–90 till
106,333 pers. i medeltal om året. De fleste utvandra
till Nord-Amerikas förenta stater, hvilka under åren
1820–90 mottagit nära 4 mill. tyskar. – Med afseende
på nationaliteten är massan af befolkningen af tysk
stam, men i preuss. prov. Posen, Schlesien, West-
och Ostpreussen finnas omkr. 2,7 mill. polacker,
hvilka, jämte 280,000 valloner och fransmän
(i Elsass-Lothringen och reg.-omr. Aachen),
omkr. 150,000 danskar (i Schleswig-Holstein),
54,000 tsjecher och mährer (i södra Schlesien),
81,000 vender (i reg.-omr. Bautzen, Liegnitz och
Frankfurt a. O.), 225,000 litaver och letter (i
Ostpreussen) samt öfver 1/2 mill. judar, hvilka finnas
öfverallt (talrikast i Hamburg, Elsass-Lothringen,
Hessen, Baden och Schlesien, svagast i Würtemberg,
Mecklenburg, Sachsen och Thüringen), bringa upp
den icke-tyska befolkningen till omkr. 4 mill.,
eller omkr. 8,5 proc. af hela folkmängden. –
1885 funnos 434,525 utländingar boende inom T.,
bl. a. 155,331 österrikare, 48,853 ryssar, 45,270
holländare, 36,902 schweizare, 36,708 fransmän,
20,848 danskar, 14,889 briter, 13,174 svenskar och
norrmän o. s. v. – Med afseende på sysselsättning var
befolkningen med inberäkning af biträden, tjenstehjon
och familjemedlemmar 1882 fördelad på följande sätt:
| Jordbruk, ladugårdsskötsel,
skogshandtering och fiske | 19,225,455 | (42,52 proc.) |
| Industri jämte bergsbruk
och byggnadsverksamhet | 16,058,080 | (35,54 proc.) |
| Handel, sjöfart o. landtransport | 4,531,080 | (10 proc.) |
| Aflönadt arbete af vexlande art | 938,294 | (2,07 proc.) |
| Personer anställda i statens,
kommunens, kyrkans o. s. v. tjenst och i s. k. fria yrken | 2,222,982 | (4,91 proc.) |
| Personer utan sysselsättning eller
intagna i anstalter | 2,246,222 | (4,96 proc.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
