Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uelle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga hedrande uppdrag, men något högre mått
af ynnest åtnjöt han dock ej från de styrandes
sida. Detta blef så mycket mera fallet, då Gustaf
IV Adolf sjelf fattade spiran. I Nov. 1796 erhöll
han friherrediplomet och 1799 grefvevärdighet; 1802
utnämndes han s. d. till president i Kammarkollegium
och ordförande i Tull-arrende-societeten. 1808
kallades han till en af rikets herrar. Han erhöll
tvänne gånger förordnande såsom öfverståthållare
i Stockholm (Juli–Dec. 1797 och Febr.–Okt. 1800),
var vid flere tillfällen under loppet af åren
1800–08 medlem af under konungens frånvaro tillsatta
interimsstyrelser, blef 1802 ledamot af Rikets
ärendens allmänna beredning – flere komitéuppdrag och
andra offentliga förtroendebevis att förtiga. Efter
statshvälfningen 1809 inkallades visserligen af U. i
likhet med de öfrige medlemmarna af beredningen d. 13
Mars af hertig Karl i den provisoriska konseljen, men
erhöll redan följande morgon – jämte hofkansleren
Zibeth – tillsägelse att af hålla sig från dess
öfverläggningar. I likhet med alla andra det gamla
systemets män var han naturligtvis mindre väl sedd af
anhängarna till det nya, och de anfall, för hvilka
han utsattes från Grevesmöhlens (se denne) sida,
ökade hans impopularitet. Hans hus var också ett af
dem, som angrepos af folkmassan i Stockholm d. 20
Juni 1810, dagen för det sorgligt ryktbara mordet på
grefve Axel von Fersen. Den nya styrelsen visade honom
emellertid sin aktning, och sitt presidentsämbete i
Kammarkollegium behöll han till sin död, d. 6 April
1812. – U. var sedan 1806 hedersledamot af Akademien
för de fria konsterna.
2. Ugglas, Per Gustaf af, grefve, statsråd, den
föregåendes son, född d. 27 Juni 1784, blef student i
Upsala 1799, aflade 1801 juridisk examen och inskrefs
sedermera i ett par af hufvudstadens ämbetsverk. Efter
en kort tjenstgöring i dessa öfvergick af U. till
den militära banan, blef 1802 kornett vid Lätta
lifdragon-regementet (nu Lifgardet till häst),
deltog som löjtnant i 1808–09 års finska krig och
erhöll derunder tapperhetsmedalj i guld, men tog år
1812 såsom ryttmästare afsked ur regementet, blef
s. å. öfverstelöjtnant vid generalstaben samt 1815
öfverste i armén och generaladjutant. Efter faderns
död (1812) sjelfskrifven ledamot å riddarhuset,
deltog han flitigt i riksdagsförhandlingarna, var 1820
ordförande i statsrevisionen och inkallades år 1828
af konung Karl XIV Johan i statsrådet. Sin taburett
lemnade han 1831, hvarefter han hufvudsakligen egnade
sig åt vården om sina vidsträckta egendomar. Han
erhöll 1843 värdigheten af en af rikets herrar. Död
d. 24 Febr. 1853 å Forsmarks bruk.
3. Ugglas, Curt Gustaf af, friherre, statsråd, den
föregåendes son, föddes d. 14 Sept. 1820 på Forsmarks
bruk i Roslagen, blef student i Upsala 1836 och
aflade der 1843 juris utriusque kandidatexamen. Efter
erforderliga domareförordnanden blef af U. 1846
vice häradshöfding och var 1849 adjung. ledamot af
Svea hofrätt, men lemnade 1850 statens tjenst och
mottog förvaltningen af faderns egendomar Lennartsnäs och
Öråker i Upland, hvilka efter faderns död tillföllo
honom i arf. Han egnade sig äfven åt riksdagslifvet
såsom medlem af riddarhuset sedan 1850. Vid början
af 1856–58 års riksdag kallades han d. 16 Dec. 1856
till konsultativt statsråd (ministèren Günther),
men nedlade detta ämbete d. 4 Maj 1858 och utnämndes
då till landshöfding i Östergötlands län. Den 23
Aug. 1867 kallades han från sin landshöfdingestol att
åter intaga en plats i konungens råd (ministèren
De Geer-Manderström), denna gång såsom chef för
Finansdepartementet. Den 12 Maj 1870 lemnade han denna
plats och lefde en tid utan statstjenst. Den 27 Mars
1874 anförtroddes honom öfverståthållare-ämbetet
i Stockholm, och på denna post verkade han med
erkändt nit och vinnande humanitet ända till
1888. Före representationsreformen bevistade af
U. under åren 1850–66 fem ståndsriksdagar och var
derunder ledamot af allm. besv. och ekon. utskottet
(1850) och konstitutionsutsk. (1862–63) samt
ordf. i bevillningsutsk. (1865–66). Efter den nya
riksdagsordningens införande har han oafbrutet
varit ledamot af Första kammaren, först för
Östergötlands län 1867–75, sedermera för Stockholms
stad, samt var vid riksdagarna 1867 och 1871–74
ordförande i bevillningsutskottet. 1878 var han
ordförande i särskilda utskottet för ordnande
af försvaret. 1872 valdes han till fullmäktig i
Riksgäldskontoret och år 1873 till ordförande
bland riksgäldsfullmäktige. 1873 satt han bland
Upsala stifts representanter vid kyrkomötet, af
hvars kyrkolagsutskott han var medlem. Af de många
offentliga uppdrag, som i öfrigt lemnats af U., må
nämnas ordförandeskap i komitén för uppgörande af ny
instruktion för lasarettsdirektionerna (1863), i Kinda
kanalaktiebolag (1864–74) och i försäkringsbolaget
Skandia (1870–74) samt ledamotskap i styrelsen
för Ultuna landtbruksinstitut, hvartill må läggas,
att han f. n. (1892) är ordförande i direktionerna
öfver Allmänna institutet för döfstumma (sedan
1874) och K. institutet för blinda (sedan 1878),
i Svenska bibelsällskapets komité (sedan 1888) och i
styrelsen öfver Allmänna brandförsäkringsverket för
byggnader å landet (sedan 1888) samt hedersledamot
af Landtbruksakademien (1882; redan 1859 blef han
ledamot) och af Örlogsmannasällskapet (1876). –
U:s äldre broder, grefve Karl Fredrik Ludvig af U.,
född på Forsmarks bruk d. 11 Aug. 1814, under åren
1856–63 öfverste och sekundchef för Lifregementets
dragonkår, gjorde sig bemärkt såsom ifrig debattör på
riddarhuset, hvars öfverläggningar han bevistade 1840–66.
Han satt under denna tid i bevillningsutskottet
(1847–56). Efter representationsförändringen hade af
U. 1867–80 säte i Första kammaren, vald af Upsala läns
landsting, och insattes af sin kammare vid riksdagarna
1867–79 i statsutskottet och vid 1871 års urtima
riksdag i det särskilda utskott, som skulle
afgifva betänkande om regeringens arméförslag.
Död i Stockholm d. 23 Mars 1880.
J. N.
Uggleartade roffoglar. Se Ugglor.
Ugglebo. Se Ockelbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
