Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen / 501-502 (1894) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ägg (Lat. ovum). 1. Anat., embryol. Utvecklingen af en ny individ försiggår inom de flesta djurklasser på det sätt - Ägg. 2. Zool. Medan urdjuren äro antingen enkla celler eller ock kolonier af likartade celler, är alla de öfriga djurens kropp sammansatt af ett större eller mindre antal celler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de olika djurklasserna förlöper denna utveckling
af ägget på olika sätt, så att de nämnda stadierna
hos vissa slags ägg äro lättare att urskilja än
hos andra. I stort sedt leder äggets utveckling,
närmast efter dess delning, till bildandet af de
tre fruktbladen (se fig. 5). Ur något af dessa leder
sedermera hvar och en af organismens olika väfnader
sitt ursprung. Från det yttre fruktbladet utvecklas
nervsystemet, epidermislagret och körtlarna i huden samt

Fig. 4. Ägg af amphioxus: A Blastula-stadiet. — B Instjelpning af en del af väggen. — C Gastrula-stadiet. — ect ektoderma; ent entoderma; ut urtarmen; um urmunnen.

sinnesorganen. Från det inre fruktbladet utvecklas
näringskanalens och luftvägarnas epitel och
körtlar. Det mellersta fruktbladet är ursprunget till
ben- och muskelsystemet, blod- och lymfkärlsystemet
samt urogenitalorganen.

2. Zool. Medan urdjuren äro
antingen enkla celler eller ock kolonier af likartade
celler, är alla de öfriga djurens kropp sammansatt
af ett större eller mindre antal celler. Dessa celler
äro ej likformiga, utan hafva genom arbetsfördelning
utbildats till skiljaktiga grupper af celler, hvilka
hafva sig ålagda bestämda och olikartade funktioner
inom djurkroppen. Huru komplicerad denna senare än
må vara, framgår städse — om vi bortse från några
fall af s. k. könlös fortplantning — densamma genom
fortsatt delning af en enda cell: det befruktade ägget. Den
typiska mogna äggcellen består, liksom hvarje annan
cell, af protoplasma, hvilket här kallas ägg-gulan,
och af en kärna (groddblåsan). Dessutom kunna
förekomma ägghöljen af olika beskaffenhet. Äggen
uppkomma i särskilda organ, som kallas äggstockar
(se ofvan). Hos de

Fig. 5. Tvärsnitt från hönsembryo. A. En dag gammalt: 1. Chorda dorsalis. 2. Anlaget till ryggmärgen. 3. Yttre fruktbladet. 4. Inre fruktbladet. 5. Mellersta fruktbladet, deladt i tvänne plattor, som mellan sig innesluta kroppskaviteten. 6. Anlaget till muskler och ryggkotor. — B. Tre dagar gammalt: 1. Chorda dorsalis. 2. Medullar-kanalen sluten. 3. Anlaget till ryggmärgen, afskildt från yttre fruktbladet. 4. Yttre fruktbladet. 5. Parietala och 5’ viscerala delen af det mellersta fruktbladet. 6. Inre fruktbladet.

Fig. 6.

djurformer, der blott en del af de ursprungliga
ägganlagen i äggstocken utbildas till ägg, tjenar
resten af cellerna de förra omedelbart till näring
eller stå medelbart i näringens tjenst. Sålunda har
man iakttagit huru i vissa fall de större cellerna
i äggstocken, som äro försedda med rörliga utskott,
äta upp de närliggande cellerna och sålunda växa ut
till ägg på dessa senares bekostnad. Mera inveckladt
är förhållandet hos många plattmaskar, i det cellerna
i äggstocken utbilda sig i två olika riktningar:
somliga celler bilda en grupp för sig och blifva
egentliga ägg, medan de andra utbilda sig till med
näringsmaterial (näringsgula, se nedan) fyllda
närings- eller ägg-guleceller. — Kärnan, eller
groddblåsan (fig. 6 b)t utmärker sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>