Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ägg. 2. Zool. Medan urdjuren äro antingen enkla celler eller ock kolonier af likartade celler, är alla de öfriga djurens kropp sammansatt af ett större eller mindre antal celler - Ägg. 3. Kem. Hönsäggets skal utgöres hufvudsakligen af kalciumkarbonat (93 proc.) med ungefär 5 proc. organisk substans samt små mängder kalciumfosfat och magnesiumkarbonat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom jämförelsevis betydlig storlek. Den består af
ett i allmänhet tydligt hölje (membran), hvilket
innesluter kärnsaften. I denna senare ligger en,
sällan flere, kärnkroppar eller groddfläckar
(fig. 6 c), hvilka sammanhänga sinsemellan och med
kärnhöljet förmedelst ett nätverk af fina trådar. —
Protoplasmat (fig. 6 a), eller ägg-gulan, utgöres af
mycket små, fasta partiklar, hvilka äro anordnade i
form af ett nät med ytterst fina maskor, och af en
klar, likartad, sannolikt flytande massa, som fyller
maskorna. Såsom ofvan angifvits, består dock ägg-gulan
mycket sällan enbart af dessa beståndsdelar, utan man
kan i allmänhet skilja mellan bildningsgula (egentligt
protoplasma och näringsgula (deutoplasma). Mängden
och anordningen af näringsgulan äro mycket olika hos
olika djur-grupper samt utöfva stort inflytande på
det befruktade äggets utveckling. En mycket ringa,
likformigt i bildningsgulan fördelad näringsgula
anträffas hos sådana djurformer, hvilka redan på
ett mycket tidigt utvecklingsstadium — vanligen i
form af larver — äro i stånd att sjelfva uppsöka och
upptaga sin näring, eller också hos sådana, hvilka
utveckla sig som embryoner inom moderdjurets kropp
och ur denna förses med den för deras utbildning
erforderliga näringen. Sådana ägg, hvilka man benämnt
holoblastiska, och som just på grund af den ringa
mängden näringsgula i allmänhet äro mycket små,
förekomma t. ex. hos många kavitetsdjur och hos
de högre däggdjuren. Hos flertalet djur innehåller
dock ägget en större mängd näringsgula och uppnår
betydligare storlek; vanligen är då ock näringsgulan
olikformigt fördelad inom ägget, så att den ena
regionen af ägget är rikare, den andra fattigare
på näringsgula. Som ett lämpligt exempel kunna vi
anföra ägget hos den vanliga grodan. Redan i det
yttre framträder skilnaden mellan äggets båda poler;
den ena är svartaktig, den andra hvit. Den hvita
polen är alltid vänd nedåt, emedan den är tyngre;
och detta beror åter derpå att den är rikare på
den tyngre näringsgulan än på bildningsgula,
medan hos den svarta polen dessa två beståndsdelar
äro förhanden i omvändt förhållande. I princip
förhålla sig de stora äggen, som förekomma hos
foglar, ödlor och flertalet fiskar, på samma sätt;
skilnaden är endast att näringsgulan hos dessa
antagit ofantligt stora dimensioner, jämfördt med
bildningsgulan. Bortse vi tillsvidare från de yttre
höljena och taga hänsyn uteslutande till de delar, som
bildas i äggstocken, så utgöras dessa i ett fogelägg
af följande delar (se fig. 7). 1) Bildningsgulan
(bl) är ett litet hvitt parti, som bildar en hvit
fläck å äggets periferi (å den s. k. animala polen);
i bildningsgulan ligger groddblåsan (cellkärnan). 2)
Näringsgulan utgöres af två olika beståndsdelar,
nämligen den gula näringsgulan (yy), som bildar äggets
hufvudmassa och är koncentriskt skiktad, samt den
s. k. hvita näringsgulan (wy) hvilken bildar såväl
ett tunnt lager omkring den gula näringsgulan och
en kolfformig, till äggets midt framträngande del som
ock tunna koncentriska lager, omvexlande med den gula
ägg-gulans. 3) Gulhinnan (x), ett af ägget sjelf bildadt yttre
hölje. Särskildt förtjenar framhållas, att dessa olika
beståndsdelar i hönsägget tillsammans blott motsvara
en enda cell.
De hos de flesta äggen förekommande höljena
(äggmembranerna) äro af två skilda slag. Antingen
afsöndras de af sjelfva äggcellen och motsvara sålunda
de vanliga cellernas membraner (dessa höljen kallas
primära), eller ock bildas de på olika sätt af andra
delar i moderdjuret och komma att omgifva ägget,
vanligtvis först sedan detta lemnat äggstocken
(sådana höljen har man betecknat som sekundära). Den
ofvan hos hönsägget omnämnda gulhinnan, som är
en afsöndringsprodukt af ägg-gulan, hör till de
primära ägghöljenas grupp. Hos andra djur är det
primära ägghöljet genomborradt af en mängd porer
(zona radiata). Stundom är sagda hölje försedt med
en särskild öppning (mikropyle). Genom porerna och
mikropyle kunna såväl
 |
| Fig. 7. Förenklad bild af ett hönsägg: bl bildningsgula; yy gul näringsgula; wy hvit näringsgula; x gulhinnan; w ägghyitan; chl chalazae; ism inre och sm yttre bladet af skalhinnan; ach luftkammaren; s kalkskalet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
