Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ögondietetik, läran om ögats vård och skötsel - Ögondroppar, läkemedel, som äro afsedda att droppvis med tillhjelp af en liten pipett (s. k. droppglas) appliceras uti ögats bindesäck - Ögonfluss, folkspråkets benämning för var- eller slemflytning från ögonen - Ögongneis. Se Gneis - Ögongranit. Se Granit - Ögonhålan. Se Öga - Ögonhår. Se Öga - Ögoninflammation, i vidsträcktaste betydelse hvarje inflammation af någon utaf ögats delar - Ögonkarunkel. Se Öga - Ögonkoppa. Se Koppsnäppare - Ögonlock. Se Öga - Ögonmått, färdigheten att endast med ögonens tillhjelp, utan alla mätinstrument, bestämma föremålens afstånd, storlek och inbördes läge - Ögonring. Se Öga - Ögonsjukdomar äro af mycket olika art och betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ersättas med den numera lyckligtvis alltmer
brukliga antiqvastilen. Tager man bokstafven n
såsom normalmått, bör höjden ej understiga 1,5
mm. och bredden vara i proportion derefter (ej under
1 mm.); grundstreckets tjocklek får ej vara mindre
än 0,25 mm. Afståndet bokstäfverna emellan bör vara
minst 1,5 mm., mellanslaget, d. v. s. afståndet
raderna emellan, uppmätt från öfversta änden af
ett n till nedersta änden af en kort bokstaf i den
ofvanför stående raden, får ej understiga 2,5 mm.,
och slutligen bör radens längd ej öfverstiga 100 mm.
G–d.
Ögondroppar, läkemedel, som äro afsedda att droppvis
med tillhjelp af en liten pipett (s. k. droppglas)
appliceras uti ögats bindesäck. De mest använda äro
zinksulfat i 1/5—1 proc. lösning, vid den vanliga
bindehinnekatarren, samt de pupillutvidgande
medlen atropinsulfat och homatropinbromid i
1/2—1 proc. lösning och de pupillförträngande
eserin-salicylat eller -sulfat i 1/2 proc. samt
pilokarpinnitrat i 2 proc. lösning förutom det
till åstadkommande af känslolöshet använda, äfven
pupillutvidgande kokainet i form af klorid i 2–4
proc. lösning. Samtliga lösningar förses lämpligen med
en tillsats af borsyra (4 proc.) eller sublimat (1:
5,000), för att de skola hållas fria från bakterier.
G–d.
Ögonfluss, folkspråkets benämning för var- eller
slemflytning från ögonen, synnerligast vid den enkla
bindehinnekatarren och den skrofulösa inflammationen
af bindehinnan. G–d.
Ögongneis. Se Gneis.
Ögongranit. Se Granit.
Ögonhålan. Se Öga.
Ögonhår. Se Öga.
Ögoninflammation, i vidsträcktaste betydelse
hvarje inflammation af någon utaf ögats delar, i
inskränktare mening åter endast inflammation i främre
delen af ögat (bindehinnan, hornhinnan, senhinnan,
regnbågshinnan och strålkroppen). Vanligast torde
dock med detta ord afses endast sådana sjukdomar,
vid hvilka blodkärlen uti conjunctiva bulbi äro
fyllda (»hvitögat är rödt»), framförallt den enkla
bindehinnekatarren. Denna orsakas sannolikt oftast
genom infektion antingen genom import af smittämnet —
oftast verkställd med fingrarna — eller derigenom
att ett i bindesäcken förhandenvarande eller
från tårsäcken inkommet sjukdomsfrö genom någon
förändring uti nutritionen, åstadkommen af yttre
inflytelser, finner tillfälle att utveckla sig. En med
stoftpartiklar eller retande gaser, t. ex. tobaksrök,
starkt förorenad luft kan ofta utgöra orsaken. I
sin akuta form börjar inflammationen vanligen med
blodfyllnad uti bindehinnan, såväl conjunctiva
bulbi som conjunctiva palpebrarum, orsakande en
känsla af hetta eller sveda i ögonen samt ökad
tårafsöndring. Derefter inställer sig slemafsöndring,
under det samtidigt bindehinnan, i synnerhet å
ögonlockens insidor, sväller och uppluckras. Riktigt
behandlad, går sjukdomen öfver på ett par veckor, men,
vanskött, kan den, i synnerhet om sjukdomsorsaken ej
aflägsnas, qvarstå långliga tider. I sådana
invetererade fall inställa sig lätt — i
synnerhet om tårarnas afflöde är hindradt genom
tårsäcksinflammation, förträngning af tårkanalen
eller utvikning af nedre tårpunkten — en inflammation
af ögonlocksränderna och anfrätning af huden i
närmaste omgifning, en typisk bild af hvad som kallas
surögdhet. Sjukdomen behandlas i sin vanliga lindriga
form oftast med zinksulfat i ögondroppar, men fordrar
i häftigare eller invetererade former kraftigare
behandling, pensling med 2 proc. lapislösning,
resp. touchering med kopparsulfat. För det vanliga
folkmedlet »lika delar blyvatten och rosenvatten»,
som ofta tillgripes, så snart ett öga blir rödt,
bör man akta sig. Det kan visserligen användas, om
sjukdomen verkligen är en katarr i bindehinnan, men
gör stor skada, om en substansförlust i hornhinnan
föreligger, hvilket ej utan specialkunskaper
kan afgöras. Se vidare Ögonsjukdomar.
G–d.
Ögonkarunkel. Se Öga.
Ögonkoppa. Se Koppsnappare.
Ögonlock. Se Öga.
Ögönmått, färdigheten att endast med ögonens
tillhjelp, utan alla mätningsinstrument, bestämma
föremålens afstånd, storlek och inbördes läge. Denna
förmåga kan genom öfning utbildas till en betydande
grad af pålitlighet, hvilken utbildning är oumbärlig
för militärer, landtmätare, ingeniörer, tecknare,
målare, bildhuggare, arkitekter, trädgårdsmästare
och åtskilliga slags handtverkare (t. ex. slagtare,
hvilka ju måste kunna raskt bedöma huru stort
ett kött-parti bör vara för att väga så och så
mycket). Officeren behöfver ett uppöfvadt ögonmått
för att kunna uppgöra planer och kartor, uppskatta
de fientliga afdelningarnas styrka, utröna afståndet
till punkter, som skola beskjutas, vidtaga lämpliga
truppdispositioner o. s. v. Färdigheten beror
hufvudsakligen på det riktiga uppskattandet af liniers
längd och vinklars storlek. Det är dervid af vigt
att taga vederbörlig hänsyn till bl. a. följande
optiska villor: 1) afståndet mellan två belysta
punkter synes större, det mellan två mörka mindre,
än det i verkligheten är; 2) ett ljust föremål på
mörk grund (t. ex. en sjö) förefaller större, ett
mörkt på ljus grund mindre, än det är; 3) vertikala
längder synas större än horisontala af samma storlek;
4) höjdvinklar synas vanligen nedifrån för stora,
uppifrån för små, hvarför man öfverskattar höjder vid
uppstigandet och underskattar dem vid nedstigandet;
5) runda och qvadratiska ytor förefalla mindre än
andra, som med samma ytinnehåll hafva långdragnare
gränslinier och flere omfångsvinklar; 6) en afdelad
storhet i rummet synes större än en lika stor odelad
(en allé ter sig längre än en trädlös väg af samma
längd, en tvärstrimmig fruntimmers-klädning gör, att
figuren ser större ut, en tom sal förefaller mindre,
än om den är möblerad).
Ögonring. Se Öga.
Ögonsjukdomar äro af mycket olika art och betydelse,
alltefter som den ena eller andra delen af ögat eller
dess adnexer är säte för sjukdomen, och alltefter
som denna har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
