Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikko - Niklaes [ni'klas], Heinrich - Nikobarerna - Nikodemus - Nikodemusevangeliet. Se Nikodemus och Eskatologi, sp. 886 - Nikola - Nikolai församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Iyeyasus och Iyemitsus - den förste och tredje
shogunen af Tokugawa-dynastien - grafvar,
omkring hvilka en mängd ytterst praktfulla och
dyrbara byggnader uppstått. Ehuru abboternas (ända
till 1868 prinsar af kejserliga huset) ståtliga
residens förstördes af en eldsvåda 1871 och templen
förlorat mycket af sina dyrbarheter, återstår
likväl tillräckligt, som kan väcka beundran genom
sina utmärkta och mångfaldiga dekorativa detaljer.
(J. F. N.)
Niklaes [ni’kläs], Heinrich, köpman från Münster,
sektstiftare, f. omkr. 1502, d. efter 1570, stiftade
sekten Familia caritatis, "kärlekens brödraskap". Se
Familister.
Nikobarerna (sanskr. Nakkavaram; malaj. Pulo sembilam,
"nya öarna"), brittisk-indisk ögrupp i sydöstra delen
af Bengaliska viken (se kartorna till art. Asien)
mellan 6° 45’ och 9° 16’ n. br. samt . 92° 41’ och 93°
47’ ö. lgd. 1,644 kvkm. 6,310 inv. (1901), af olika
malajiska stammar, ögruppen består af 10 större och
9 mindre öar (12 bebodda), som vanligen delas i tre
grupper: en nordlig med två öar, af hvilka Kar Nikobar
(127 kvkm., 3,800 inv.) är störst; en mellangrupp med
7 större och 2 mindre öar, ibland de förra Kamorta
(150 kvkm., 800 inv.), Katchal (160 kvkm.), Nankauri
(50 kvkm.) och Teressa; samt en sydlig, skild från den
förra genom Sombrerokanalen, med 2 större och 6 mindre
öar, hvaribland Stora Nikobar (Loöng; 862 kvkm.) och
Lilla Nikobar (150 kvkm.), med tillhopa 1,300
inv. (1901). De båda sista äro höga (Stora Nikobar 643
m.) och täckta med tropisk urskog, i hvilken särskildt
en palmart (Orania) förhärskar. Geologiskt äro öarna
en fortsättning af västra Burmas och Andamanöarnas
berg och bestå af sandsten och skiffer från den
yngre triasperioden, men de ha inga vulkaner såsom
Andamanerna, ehuru jordskalf antecknats 1847, 1881 och
1899. Klimatet är hett och för européer ohälsosamt,
nederbörden riklig (1884-88 varierande mellan
2,300 och 3,375 mm.). Häftiga stormar rasa under
maj-juli. Öarnas viktigaste produkt är kokosnötter,
som med ifver odlats på dem sedan åtminstone
1,500 år. Skörden beräknas till 15 mill. nötter
per år. F. ö. exportera öarna sköldpadd, trepang
och ätliga svalbon. Sundet emellan öarna Kamorta
och Nankauri bildar en utmärkt hamn. N. lyda under
samma guvernör (chief commissioner) som Andamanerna,
och denne residerar i Port Blair på Syd-Andaman. -
Sedan 1756 tillhörde N. Danmark, som kallade dem
Frederiksöerne och på Kar Nikobar hade ett faktori,
Nya Danmark. Klimatet tvang dock danskarna att uppge
öarna, liksom äfven Österrike, som 1778 besatte dem,
af samma anledning drog sig därifrån. 1846 hissades
åter danska flaggan på Kamorta, men 1856 lämnades
ögruppen åter. 1869 tog England den i besittning och
förlade dit en straffkoloni, som dock indrogs 1888.
J. F. N.
Nikodemus hette enl Joh. 3: l den farisé och medlem
af stora rådet i Jerusalem, som "kom till Jesus
om natten", ett besök, som blef anledningen till
"samtalet om den nya födelsen". Enl. Joh. 19:
39 framträdde N. vid Jesu död öppet som hans
lärjunge. C. D. af Wirsén har i en stämningsfull
dikt behandlat detta sköna ämne. - Ett af de
s. k. apokryfiska evangelierna kallas efter
N. Evangelium
Nicodemi, ett namn, hvilket, troligen under 800-talet,
satts som gemensam titel på de apokryfiska skrifterna
"Acta (L Gesta) Pilati" och "Descensus Christi ad
inferos". En gammalsvensk öfv. af detta evangelium
finnes i "Svenska medeltidens bibelarbeten" (utg. af
G. E. Klemming, II, 1853). Jfr Eskatologi,
sp. 886. J. P.
Nikodemusevangeliet. Se Nikodemus och Eskatologi,
sp. 886.
Nikola, serbisk namnform för Nikolaus.
Nikolai församling,
Sankt. 1. (Storkyrkoförsamlingen). I Stockholms stad,
omfattar den äldsta delen af staden eller "staden inom
broarna" och Riddarholmen jämte holmen Strömsborg och
(ånyo) Helgeandsholmen. 23 har. 10,028 inv. (1912,
kyrkoskrifven folkmängd). Församlingen bildar
ett privilegieradt pastorat. Kyrkoherden, som är
ord. preses i Stockholms stads konsistorium och bär
titeln pastor primarius, utnämnes af K. M:t bland de
tre profpredikanter, som, sedan församlingen kallat
sådana, vid valet erhållit de flesta rösterna. Under
N. lydde äfven Solna församling 1529-1636 och 1668-71
samt Lofö 1636-68. Däremot utgjorde Riddarholmen
särskild församling 1666-1807.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
