Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 997-998 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikolai församling - Nikolaistad. Se Vasa - Nikolaiter - Nikolaitism - Nikolaj - Nikolajev - Nikolajevsk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(då en hälften af nuv. Trångsunds bredd upptagande hög
mur, med trappa utefter kyrkoväggen upp till portalen,
borttogs), 1825-27, 1854 (då värmeledning inlades),
1857, 1882 och 1906-08, då en omfattande, hvad det
inre beträffar, äfven af estetiska synpunkter påverkad
reparation utfördes. Härvid inskränktes koret till
högskeppets bredd, de framom de yttersta pelarraderna
framskjutande sidoläktarna indrogos till dessa, ny
värmeledning med radiatorer infördes, likasom ock en
från takets hvalfkupor effektfullt verkande elektrisk
belysning, elektrisk anordning af klockringningen
och af orgelns drift m. m., jämte det man vidtog den
omstridda åtgärden att återställa tegelstensfärgen på
pelare, hvalfringar och hvalfstrålar (se
fig. 2).


Fig. 2. Det inre af Storkyrkan efter reparationen
1906-08.

Bland särskilda föremål i kyrkan märkas:
den numera i korets trappafsats placerade väldiga
sjuarmade ljusstaken af mässing, gifven af konung
Magnus Eriksson till åminnelse af hans fader och
farbroder, de olycklige hertigarna Erik och Valdemar;
det enastående träskulpturverket "S:t Göran och
draken" (se Göran, den helige); "vädersolstaflan", den
äldsta kända oljemålning öfver Stockholm, föranstaltad
af kyrkoprästen Olaus Petri och myntmästaren
Anders Hansson med anledning af ett 1535 inträffadt
naturfenomen; Olaus Petris grafsten, 1907 flyttad
midt under predikstolen; den vackra silfverljuskrona,
som Ebba Brahe skänkte till hågkomst af sin
vigsel i kyrkan med Jakob De la Gardie och dennes
jordfästning där; det dyrbara, af Adler Salvius’
änka 1654 till kyrkan öfverlämnade altarskåpet
(se fig. 13 å dubbelplanschen till art. Altare),
utfördt i Hamburg i ebenholts af J. G. Hertel från
Augsburg, med statyetter m. m. i silfver af den
hamburgske juveleraren Eustachius Erdmüller;
de båda ståtliga kungsstolarna, förfärdigade 1694
af Burchard Precht efter ritningar af Nikodemus
Tessin d. y.; den praktfulla predikstolen af 1701,
likaledes ett verk af Precht; Ehrenstrahls kolossala
målningar "Yttersta domen" och "Kristus på korset",
afsedda för slottskapellet, därifrån räddade vid
slottets brand 1697 och formligen öfverlåtna i
Storkyrkoförsamlingens ego 1777; flera prydliga
grafmonument och epitafier, såsom öfver J. M:son Krus,
A. Salvius, S. G. Helmfeldt, H. Höghusen, Ehrenstrahl,
J. G. Stenbock och K. G. Rehnschiöld.
Kyrkan har varit kröningskyrka (se Kröning). Framför
kyrkans östra gafvel restes 1898 en (af T. Lundberg
modellerad) staty af Olaus Petri.

2. (Nyköpings landsförsamling). Socken i
Södermanlands län, Jönåkers härad. 10,838 har. 4,814
inv. (1912), hvaraf 2,369 i det inom socknen belägna
municipalsamhället Oxelösund. Annex till Nyköpings
västra stadsförsamling, Strängnäs stift, Nyköpings
västra kontrakt. 1. G. V. G.

Nikolaistad. Se Vasa.

Nikoiaiter, namn på anhängarna af en libertinsk
riktning i den hedning-kristna församlingen
i Pergamon under l:a årh. Nikolaiterna, som
omtalas i Uppb. 2: 6, 15, ansågo sig både i teori
och praxis fria från det apostoliska påbudet
i Apg. 15: 29. Enligt en f. ö. obestyrkt sägen
skulle partiets stiftare ha varit den i Apg. 6:
5 omnämnde diakonen Nikolaos. Kyrkohistorien
känner ingenting mera om detta parti. - Det
finnes en uppgift om, att de s. k. "familisterna"
(se d. o.) också kallats nikolaiter, efter sin
stiftare Nikolas 1. Niklaes, samt att de präster,
som öfverträdde Gregorius VII:s celibatslag,
stämplats med detta namn. Jfr Celibat, sp. 1378.
J. P.

Nikolaitism, nikolaiternas (se d. o.) lära.

Nikolaj, rysk namnform för Nikolaus.

Nikolajev [-la’jäff], Rysslands förnämsta flottstation
vid Svarta hafvet, ligger i guv. Cherson vid
Inguls förening med Bug, vid öfre ändan af Bugs
liman, 40 km. från Svarta hafvet, och försvaras
af flera batterier på Bugs båda stränder samt af
befästningarna vid Otjakov vid limanens mynning; midt
i limanen, omedelbart s. om inloppet till N., ligger
sjöfortet N. på en konstgjord ö, som omges af en i
betong gjuten vågbrytare. 95,400 inv. (1910). Den
egentliga staden ligger på den af Bug och Ingul
bildade halfön, medan sex förstäder utbreda sig
öfver stäppen, delvis på flera km:s af stånd. Den
är synnerligen regelbunden och upptar i sin helhet
öfver 15 kvkm. Längs Inguls stränder ligga skeppsvarf,
dockor, upphalningsbäddar och åtskilliga amiralitetet
tillhöriga verkstäder för tillverkning af pansarplåt,
kanoner, ångpannor m. m. och på floden en flytande
docka för krigsskepp. N. har ett 90-tal skolor,
bl. a. två tekniska skolor, artilleriskola,
2 gymnasier, realskola, navigationsskola,
arsenal o. a. byggnader för flottans behof,
astronomiskt och meteorologiskt observatorium
och hydrografiskt institut. Sedan staden genom
järnväg till Charkov satts i förbindelse med det
ryska järnvägsnätet, har N. blifvit en medtäflare
till Odessa i export af spannmål, trävaror, hudar,
talg och nötkreatur, oljekakor m. m. N. är säte för
högste befälhafvaren för Svarta hafsflottan och
styres af en af guvernementsstyrelsen oberoende
guvernör (gradonatjalnik). - N. grundlades 1788
af Potemkin till örlogshamn och befästes. Enligt
bestämmelserna i Parisfreden 1856 upphörde
det att vara flottstation, men blef det åter
1870. Lämningar af den milesiska staden Olbia
ligga 16 km. s. om N. på Bugs högra strand.
J. F. N. L. W:sonM.

Nikolajevsk. 1. Kretsstad i ryska guv. Samara,
på högra stranden af Irgis. 12,524 inv. (1897),
mest raskolniker och 2,000 tatarer. Jordbruk och
boskapsskötsel. Staden anlades 1762 af raskolniker,
som flytt till Polen, men som återvände, när

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>