Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år. Samtidigt väljes i de flesta staterna för lika
tid en vice guvernör, som är ordf. i senaten och
f. ö. träder i st. f. guvernören, om denne blir
sjuk, dör eller afsättes, hvilket kan ske genom
"impeachment". Hans ställning motsvarar i allmänhet
presidentens; han har icke rätt att väcka förslag,
men har ett starkare veto mot representationens beslut
än denne, han är högste befälhafvare öfver statens
milis, men hans makt öfver ämbetsmännen är mindre än
presidentens, i det att ministrarna väljas af folket
eller af legislaturen. Andra ämbetsmän utnämnas af
guvernören eller väljas af folket. På begäran af 2/3
af representationen skola de afsättas af guvernören
(äfven domare). I regel utses ämbetsmännen endast
för vissa år. Liksom i unionen äro ämbetena byten
för det segrande partiet. Guvernören har äfven
benådningsrätt. Statens domstolar döma efter statens
lagar och bestraffa brott mot dem, och största delen
af den kriminella och civila jurisdiktionen tillhör
alltså dem. Domarna tillsättas blott för vissa år;
i kollegiala domstolar omväljas dock ej alla på
en gång. Under tjänstetiden äro de oafsättliga
utom genom "impeachment". Jury användes såväl i
kriminella som i viktigare civila mål. Instanserna
äro tre: distriktsdomstolar, hvilkas område oftast
sammanfaller med grefskapet, kretsdomstolar och
Högsta domstolen, den sista med säte i statens
hufvudstad. - Förvaltningen är organiserad på grefskap
och kommuner. Grevskapens (counties, i Louisiana
parishes) areal bestämmes ofta i författningarna
(från 700 till 2,000 kvkm.); deras ämbetsmän
väljas vanligen af folket; i några stater utses de
af guvernören. De äro en sheriff, som vakar öfver
ordningens upprätthållande och för detta ändamål kan
uppbåda grefskapets milis; han utför domstolarnas
utslag, häktar brottslingar och har högsta tillsynen
öfver grefskapets fängelse; en coroner, som anställer
undersökningar om plötsliga dödsfall, och en allmän
åklagare (prosecuting attorney). I spetsen för
förvaltningen står en board of county commissioners,
som utöfvar uppsikt öfver vägar, straff- och
välgörenhetsinrättningar samt skolor. Den kan pålägga
skatter och upptaga lån inom vissa gränser, förvärfva
och sälja egendom, utfärda förordningar, afsluta
kontrakt o. s. v. Grefskapet har en sekreterare
(county clerk) och en skattmästare
(treasurer). För val af dessa ämbetsmän är grefskapet
deladt i valkretsar. Kommunen (township l. town)
är en underafdelning af grefskapet (omfattande 4-6
kv.-mil). Det röstberättigade folket fattar där sina
beslut på kommunalstämmor (townmeetings), så att
ingen representation förekommer. Där beslutas i alla
kommunala ärenden och där väljas ämbetsmännen, som
tillsammans bilda den s. k. board of select men eller
trustees, hvilken bl. a. uppgör förslag till kommunens
stat, öfver hvilken townmeeting sedan beslutar. - Till
de kommunala ämbetsmännen höra äfven fredsdomarna
(justices of the peace), som i äldre tider hade
vida större befogenheter än nu. Egentligen skulle de
vara grefskapsämbetsmän, men i vissa stater väljas
de numera af towns (t. ex. i New York). Städerna
stodo i äldre tider alldeles utanför statens
kommunalförvaltning och voro försedda med kungliga
frihetsbref, som reglerade deras styrelse. Detta
oberoende gentemot grefskapet ökades under den
tid demokraterna voro härskande i unionen; icke
blott städernas oberoende af staten, utan äfven
stadsstyrelsens oberoende af valmännen blef
härigenom så stort, att den senare nästan utan
all kontroll förvaltade stadens affärer. Detta
medförde de oerhörda falsarier, som på 1860-talet
kulminerade i den s. k. Tammanyringens framfart i New
York. Efter den tiden ha viktiga reformer införts
i städernas förvaltning, utan att dock fullt häfva
det onda. - Större städer bilda egna grefskap, de
mindre äro förenade med kringliggande landsbygd. I
spetsen för en stads styrelse står en mayor; den
beslutande makten utöfvas af två kamrar: aldermen
och council, hvarjämte finnas andra ämbetsmän för
olika förvaltningsgrenar. För bundshufvudstad
är Washington.
Unionens vapen består af en mörkbrun örn med utbredda
vingar, som i vänstra foten håller ett knippe af 13
pilar, i högra en olivkvist och på bröstet bär en i
två fält delad sköld, hvars öfre fält är blått och
hvars nedre fält är silfver, med 6 röda, lodräta
balkar, örnen håller i näbben ett öfver hufvudet
fladdrande band, som bär inskriften: E pluribus
unum ("Af flera blef ett"); öfverst gruppera sig 13
stjärnor (antalet ursprungliga stater). - Flaggan
består af 7 röda och 6 hvita horisontala omväxlande
strimmor; i öfre (inre) hörnet är en blå rektangel
med så många stjärnor, som unionen räknar stater
(se pl. till art. Flagga, där stjärnornas antal är
blott 46; f. n. är det 48).
Litt.: Fr. Ratzel, "Städte- und kulturbilder aus
Nordamerika" (1876) och "Die vereinigten staaten von
Nordamerika" (2 bd, 1878-80; bd 2 i ny uppl. 1893),
E. von Hesse-Wartegg, "Nordamerika" (2:a uppl., 4 bd,
1885; svensk bearbetning, "Nordamerika i våra dagar",
2:a uppl. 1893), G. W. Williams, "History of the negro
race in America" (2 bd, 1886), W. E. Svedelius och
J. F. Nyström, "Nord-Amerikas förenta stater" (1891),
R, S. Tarr, "Economic geology of the United states"
(1893), J. H. Patton, "Natural resources of the
United states" (ny uppl. 1894), N. S. Shaler, "The
United states of America" (2 bd, s. å.), R. Foster,
"Commentaries on the constitution of the United
states" (1896), K. St. A. Bille, "Forfatningslivet
i de Forenede stater" (i "Nord. tidskr." 1897),
R. S. Tarr och F. M. Mc Murry, "North America" (1900),
Woodrow Wilson, "Congressional government" (15 :e
uppl. 1900), J. A. Fairlie, "Municipal administration"
(1901) och "The national administration of the
United states" (1905), W. L. Marvin, "The ameri-can
merchant marine" (1902), R. L. Ashley, "The american
federal state" (s. å.), E. Deckert, "Nordamerika"
(i Sievers’ "Allgem. länderkunde", 2:a uppl. 1904),
W. W. Willoughby, "The american constitutional
system" (s. å.) och "American state series" (8 bd,
1905-08),H. Münsterberg, "Die amerikaner" (2 bd,
1904; 4:e uppl. 1911), S. E. Baldwin, "The american
judiciary" (1905), C. R. Fish, "The civil service
and patronage" (s. å.), F. J. Goodnow, "Principles
of administrative law of the United states" (s. å.),
E. E. Sparks, "The United states of America" (2 bd,
s. å.), E. Mc Clain, "Constitutional law in the United
states" (s. å.), W. L. Chancellor, "American schools"
(s. å.), T. Donaldson, "The public domain" (s. å.),
A. Oppel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
