- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
119

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Från Norge öfver Skotland och Färöarna till Island

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRSTA ISEN. I 19

lika godt som vi i våra kojer. Balto, hvilken redan förut
frestat på sjölifvet, fann sig däremot från första stunden
hemmastadd ombord, där han kom på god fot med
besättningen och spelade matador på fördäck.

På vägen mellan Skotland och Island, äfvensom på
hafvet mellan Island och Grönland, tog jag dagligen prof af
luften, förnämligast för bestämmande af dess kolsyrehalt.
Luftprofven togos på det i inledningen omnämda sättet. På
detta sätt förde jag luft med mig hem till och med från det
inre af Grönland.

Redan på Färöarna hade vi fått ledsamma underrättelser
om isförhållandena längre nordpå. Isen skulle sträcka sig
längre mot söder än den gjort i mannaminne, och Islands
östkust vara otillgänglig. Ty värr fingo vi äfven allt för
snart besanna riktigheten häraf. Redan efter ett dygns resa,
30 mil från Islands östkust, anträffades isen. Vi höllo samma
kurs för att se, om vi ej längre norrut skulle kunna komma
i land, men förgäfves: isen stängde öfverallt vägen. Vi mötte
också flere seglare, och dessa berättade, att isen sträckte sig
långt nordpå.

Dagen därpå, den 16 maj, gjorde vi på morgonen ännu
ett försök att uppnå östkusten långt söderut, midt för
Beru-Jjord, men äfven här möttes vi af is redan 20 mil från land.
Det var nu ingen annan utväg än att sätta kurs mot
sydväst, och med god vind seglade vi nu längs Islands bergiga
och pittoreska sydkust. På eftermiddagen och aftonen
passerade vi Islands högsta fjäll, det väldiga Öræfa-jökull, som
reser sig brant ur hafvet till en höjd af 2,000 m. Då solen
sjönk i hafvet och kastade sina sista strålar på fjällets
snöbetäckta sidor och töckenslöjan som höljer dess topp, gaf
det en i hög grad imponerande anblick. Stund efter annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free