Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Ännu drifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 ÄNNU DRIFVANDE.
och skulle, krypa i säcken för att hämta krafter till
morgondagens ansträngningar. God natt!
»Den 27 juli. Gick dock ej till kojs i natt förr än fram
på morgonsidan. Det var kaffets fel, ren kaffeförgiftning.
»Gick af och an och pratade med Sverdrup på hans
vakt och efteråt. Vi berättade hvarandra minnen från
gosseåren. Hela samhället och lifvet taga sig så underligt aflägset
ut här uppe från drifisen. Det var först långt fram på
morgonen vi kröpo i säcken och föllo i en orolig slummer.
»Den 28 juli. I går lågo vi stilla, och likaså i dag.
Vår fruktan att åter komma ut i bränningen vid den yttre
iskanten var icke så helt och hållet ogrundad. Vi kommo
den i går åter på knappa 300 m. nära. Dock önskade vi nu
nästan att komma dit ut, då vi genom att sticka ut till hafs
kunde få slut på detta lif i drifisen. Sjögången var icke
stark och vinden god. Vi borde på ett dygn kunna vara
vid Kap Farväl, och där skulle vi säkert kunna komma genom
isen och i land.
»Vi skulle dock ej komma dit ut. Då vi drifvit längs
iskanten en stund, började vi drifva inåt i en udde af drifis,
som syntes skjuta ut söder om oss. Isen är här mycket
smal. Genom pejling af olika punkter i land funno vi, att
vi voro vid pass 3| mil från land vid Mogens Heinesens
fjord och iskanten icke långt ifrån oss.
»Vädret, som i går var rått och kallt vinterväder med
mulen himmel, är i dag åter vackert. Solen skiner varmt
ned på oss. Inlandsisen norr och söder om Karra
akung-nah ligger ren och hvit, som en jämn och, efter hvad det
tyckes, lätt farbar slätt, med hela rader af nunataker (flere
än som finnas angifna på Holms karta). Den lockar och
vinkar långt, långt in i det okända inre. — Nå ja, vår tid
kommer väl också en gång.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
