Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AM ERIK A—S V ERI GE
Sehröders hus i Göteborg.
baka som predikande väckelsemän, och när
metodismen från slutet av 1860-talet började
organiseras i vårt land, så skedde detta genom
den nitiske svensk-amerikanen Victor Witting.
Sedan stöddes den svenska metodismen från
Amerika, dels genom personliga krafter och
dels genom stora penninganslag. Genom
tidningar, tidskrifter och böcker strömmade
me-todismens väckelseförkunnelse,
helgelseåskådning och klara frikyrkoprinciper in i landet.
De personliga besöken från och i Amerika
skapade en livlig kontakt med amerikanskt
tänkesätt över huvud taget. Några år i slutet
av 1880-talet var den ovannämnde Henschen
lärare vid de svenska metodisternas teologiska
skola i Uppsala och redigerade deras tidning
Svenska Sändebudet. Han var dock så fästad
vid det »fria Amerika», att han kände sig som
främling i hemlandet, varför han 1889 for åter
till U. S. A. Bland de till Amerika utvandrade
metodistpastorerna befann sig också Leonard
Strömberg, vars många religiöst präglade och
amerikanskt moraliserande böcker höra till
svenska folkets käraste läsning.
Vad som sagts om metodismen gäller i
kanske ännu högre grad om det äldsta
frikyrkosamfundet i vårt land, baptismen. Dess
grundare var en f. d. sjöman, F. O. Nilsson, som
blivit metodist i Amerika och av Scott
anställdes som kolportör och nykterhetsarbetare.
Under sin Amerika-resa 1841 hade nämligen
Scott fått löfte om årligt understöd åt några
personer, som verkade för väckelse och
nykterhet. Sådant understöd utgick också till den
store lekmannapredikanten C. O. Rosenius samt
till predikanten och sångaren Oscar Ahnfelt.
Det var i samverkan med den förut nämnde
amerikanen Baird, som Scott fick sådana
pe-kuniära understöd till Sverige, även sedan han
själv 1842 måst lämna landet. Baird gjorde ett
besök i Sverige även vid
nykterhetskongressen i Stockholm 1846. F. O. Nilsson blev 1847
baptist, och sommaren 1852, då han för sin tro
var landsförvist, döpte han i Köpenhamn den
blivande store ledaren för baptismen i vårt
land, Anders Wiberg, som nyligen hade tagit
avsked från prästämbetet. Wiberg var då på
resa till Amerika. Där vistades han i tre år och
beredde sig för ledarskapet, en tid varunder han
också skrev korrespondenser till Aftonbladet.
Även F. O. Nilsson begav sig åter till U. S. A.,
och där verkade också några år på 1850-talet
Gustaf Palmqvist, som senare återkom till
Sverige och blev en av Wibergs trognaste
medarbetare. Nilsson kom också tillbaka och
verkade på 1860-talet såsom predikant i Göteborg.
Vid samma tid bosatte sig där den mest
amerikanske av alla dessa baptismens företrädare,
sjökaptenen, senare amerikanske vice-konsuln
G. W. Schröder. Han kämpade som ett lejon för
religionsfrihet och reformer och stod på god
fot med S. A. Hedlund och hans tidning. Men
han tillhörde de svensk-amerikanska ivrare,
som sågo ensidigt mörkt på det gamla
fosterlandet och lika ensidigt ljust på allt i Amerika.
Att Schröder av uppriktig övertygelse ville
bereda så många svenskar som möjligt den
nya lyckan i U. S. A. var klart, och han blev
också aktiv i emigrantvärvningen och
bildandet av svenska kolonier, bl. a. i samverkan med
W. W. Thomas, senare amerikansk minister i
vårt land. Vid sin senare vistelse i Göteborg
på 1880-talet var Schröder samme outtröttlige
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
