Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKRÖRELSER
bekämpare av klerikalism och konservatism i
Sverige.
Samma grundsyn på Sverige och Amerika
hade också den man, som Anders Wiberg 1866
hemförde från U. S. A. och satte såsom ledare
för de svenska baptisternas predikantskola,
Betelseminariet. Det var översten K. O. Broady
(urspr. Brundin), som efter inbördeskrigets
slut avgått ur militärtjänst och blivit
baptistpredikant. Han hade i Amerika förenat sig
med baptisterna och studerat där. Ingen
torde ha övat ett starkare amerikaniserande
inflytande inom svenska baptistsamfundet än
Broady, vilken under fyrtio år var rektor för
Betelseminariet och därefter ännu i flera år
fortsatte att verka där såsom lärare. Redaktör
Jakob Byströms och pastor T. Truvés läroår i
U. S. A. satte också spår efter sig. Den förre
övade i en mansålder såsom redaktör och
missionsledare ett starkt inflytande, och den
senare var pastor i över fyrtio år i Göteborg.
Liksom för metodismen spelade det
ekonomiska understödet från Amerika en stor roll
också för baptismen. Detta innebar även ett
nära samband i övrigt, i litteratur och
organisation. Baptisterna omfattade den
demokratiska ordningen med fast övertygelse. I deras
församlingar var den allmänna och lika
rösträtten, även kvinnorösträtten, klart erkänd och
tillämpad. Den kongregationalistiska
församlingsordningen, det religiöst demokratiska
styrelsesättet, vann också insteg bland de stora
skaror, som fylkade sig kring P. P.
Waldenström. Även han var starkt påverkad från
Amerika, ehuru Svenska Missionsförbundet
alltifrån sitt bildande 1878 varit angeläget att
betona sin nationella karaktär och sin
lutherska grundsyn. Trots detta har denna stora
missionsorganisation framför allt genom
Moody-väckelserna och genom livliga förbindelser med
U. S. A. rönt större inflytande därifrån än
mången menar. Ett försök på 1880-talet från
de amerikanska kongregationalisternas sida att
knyta fastare förbindelser med Svenska
Missionsförbundet ledde icke till det resultat man
på sina håll väntat.
Genom Fredrik Franson, den eldige
väckel-seevangelisten, svepte ett starkt amerikanskt
drag över vissa delar av landet under
1880-talet. Han kom igen det följande decenniet.
Franson hade i U. S. A. blivit baptist men slöt
sig senare till D. L. Moodys fria församling i
Chicago och blev en typisk representant för
amerikansk apokalyptik och extatism. Han kan
sägas vara en föregångare till pingströrelsen,
som också är amerikansk, ehuru den i U. S. A.
kommit att bli obetydlig, tydligen beroende på
att de vita stå avvisande mot vad de anse vara
en karakteristisk negerreligiositet. Negrernas
extatism är en välkänd sak, och i U. S. A.
lämnar man denna helst åt negrerna.
Pingströrelsen hos oss har i stor utsträckning fostrats och
höjts från det primitiva stadium, som den
amerikanska rörelsen stod på.
En rad andra religiösa sammanslutningar,
såsom Helgelseförbundet, Alliansmissionen,
Frälsningsarmén, K. F. U. M. och K. F. U. K.,
ha varit bärare av vissa amerikanska drag.
Framför allt är det Moodys och Sankeys
inflytande, som också här gjort sig gällande,
men även helgelserörelsen genom
amerikanerna W. E. Boardman och R. Pearsall Smith.
Sedan Moody och Sankey i mitten av 1870-talet
haft sina väldiga väckelser i Storbritannien,
vunno de ett utomordentligt inflytande också
här i landet, utan att de dock personligen voro
här. Sankeys sånger fingo en enastående
spridning, och skildringarna av Moodys möten
och referat av hans predikningar löpte genom
den religiösa pressen i vårt land. De stora
svenska väckelserna på 1870—80-talen stodo i
relation till dessa Moodys väckelser. Av stor vikt
var det, att män som Nathan Söderblom, Karl
Fries och Natanael Beskow erhöllo förblivande
intryck av Moody. I detta sammanhang böra
också de stora namnen i K. F. U. M:s världs-
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
