Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanska idéer i svensk industrialism, av Alex. Engblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blåsa. Det var, som nyss nämnts, inom
amerikansk industri, som man nu började lansera
idéer och principer, vilka inom några
årtionden skulle utöva ett genomgripande inflytande
på industriell organisation världen runt, inte
minst i Sverige.
I slutet av 1880-talet började man nämligen
på sina håll inom Amerikas industriella värld
göra klart för sig, att det i fråga om industriens
organisation och ledning vore nödvändigt att
frigöra sig från gammal slentrian. Upptakten
till denna »management movement» var ett
föredrag, som hölls av ingenjör Henry R.
Towne i den då nyligen bildade American
Society of Mechanical Engineers (ASME).
Titeln på Townes föredrag är »The engineer
as economist».
Det är lätt förklarligt, att en
sammanslutning av ingenjörer skulle vara det forum, där
de nya idéerna först fördes till torgs.
Amerikas industri befann sig i ett tillstånd av snabb
expansion. Det var en hel kontinent, vars
naturtillgångar bara väntade på att exploateras.
Man behövde järnvägar för att frakta
produkterna, maskiner för att förädla dem, hus för
en snabbt växande befolkning. Ingenjörerna
voro uppfinnare, konstruktörer och
produktionsledare. De övervakade installerandet av
de nya maskinerna och hade ansvaret för att
de kommo i gång. Det var naturligt, att
företagarna vände sig till dem även när det gällde
att lösa de administrativa problem, som
industriens växande mekanisering förde med sig.
Bläddrar man emellertid igenom årgångarna
från de närmast följande 15—20 åren av
Transactions of the ASME, så frapperas man av att
man i Amerika vanligen icke uppfattade
industriföretagets förvaltning som ett
sammanhängande komplex av problem; man var
benägen att se dess olika faser fristående från
varandra, och framför allt gick man
stillatigande ut från att man på det hela hade att
taga förhållandena så som de voro.
Härvidlag var det Frederick W. Taylors
arbeten, som åstadkommo en revolution i
uppfattningen. Taylor ämnade från början bli
jurist, men hans rastlösa energi gjorde honom
betänksam att börja en bana, som skulle fordra
så många år av studier. Han kastade sig i
stället in i industrien, började vid 22 års ålder
som utearbetare vid Midvale Steel Company i
Filadelfia och var inom sex år överingenjör
vid företaget, sedan han tjänat sig upp som
lagbas, förman och verkmästare. Under tiden
hann han också skaffa sig en gedigen
ingenjörsutbildning.
En av Taylors erfarenheter var, att större
delen av meningsskiljaktigheterna mellan
arbetsledningen och arbetarna bottnade i att man
helt enkelt inte visste vad som skulle anses
vara ett ordinärt dagsverke. Han insåg också,
att enda sättet att komma underfund härmed
var att utföra noggranna undersökningar och
experiment. Han var sålunda den som först
lanserade idén, att arbetet kunde mätas —
genom tidsstudier. Hans undersökningar i
denna riktning äro för väl kända genom
litteraturen för att här behöva refereras.
Taylors huvudsakliga betydelse ligger
emellertid inte blott däri, att han visat en
framkomlig väg för att mäta ett arbetes omfattning.
Det i viss mån revolutionerande i hans verk
ligger i att han påpekat nödvändigheten av att
vid alla undersökningar använda strikt
vetenskapliga arbetsmetoder, i främsta rummet att
hålla alla variabler konstanta utom just den,
som för tillfället är föremål för undersökning,
och vidare att ur otaliga sådana systematiska
experiment deducera fram slutsatser, som i sin
tur kunna verifieras genom
kontrollexperiment. De vetenskapliga arbetsmetoderna
ersätta personliga, mer eller mindre diffust
formulerade åsikter med siffermässigt fastlagda
lagar för orsakssammanhangen.
Dylika metoder ville Taylor ha tillämpade
på alla den industriella organisationens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
