- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
815

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Nybildningar och inlån i ryskan. Förändringar i ryska språket efter revolutionen, av Astrid Bæcklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RYSKA SPRÅKET

arbetare, som i likhet med Stachanov — en
kolarbetare i gruvorna i Donbäckenet —
förmått höja sin produktionssiffra avsevärt över
den vanliga genom någon av honom själv
påfunnen teknisk förbättring på arbetsområdet
eller genom i övrigt utpräglad
arbetsskicklighet. Detta ord är ett av de aktuellaste i
Ryssland av i dag, och man möter anslag överallt,
där köbildning förekommer: stachanovtsy i
ordenonostsy obsluzjivajotsja vne otjeredi,
stachanovister och ordensinnehavare betjänas
först. Dessa maskulinbildningar på -ets
motsvaras ofta av femininer på -ka, då detta suffix
lägges direkt till det stambildande
egennam-net: stachanovka, arbeterska i stachanovstil.
Adjektivet heter stachanov-skij, och i analogi
med förrevolutionära adverbavledningar såsom
po-russki, på ryska, på ryskt sätt, uppstår
ad-verbet po-stachanovski, på stachanowis,
effektivt. Ibland beteckna avledningarna på -ka
saker i stället för personer: budjonovka —
den för kavalleristerna i Budjonnyjs armé
karakteristiska huvudbonaden — eller rykovka,
som efter den numera fallne bolsjevikledaren
Rykov, vilken var känd för sin svaghet för
glaset, blivit namn på vodkan.

Även abstrakta substantiv bildas genom
avledning av egennamn. Den vanligaste typen
har suffixet -sjtjina och har förklenande
innebörd. Mönsterordet är det ur klassisk litteratur
hämtade oblomovsjtjina, oblomoveri. Oblomov
var hjälten i en av Gontjarovs romaner; han
utmärkte sig för oföretagsamhet och dådlösa
drömmerier, egenskaper, som fingo ett
gemensamt namn i substantivet oblomovsjtjina.
På samma sätt ha i den moderna ryskan
skalden Jesenins manodepressiva lyrik och
tragiska slut — han begick självmord, enligt en
version till följd av svårt alkoholmissbruk,
enligt en annan, emedan han greps av djup
pessimism vid åsynen av landsbygdens hårda
underkuvande under den framträngande
stadskulturen — givit upphov till det förklenande

jeseninsjtjina, hopplöshet, slapphet. Till
skillnad från svenska avledningar av personnamn
äro många av dessa nyskapelser av litterär
härkomst och kunna användas i så pass
kräsen stil som litteraturkritiken. T. o. m. verb
avledas ej sällan av egennamn, och även dessa
erhålla en förlöjligande biklang:
merezjkovst-vovat’, skriva i Merezjkovskijs genre, låta
sig uppslukas av »gudssökandets» problem.

En annan väg till förnyelse inom språket var
upptagandet av dialektord och inlån från
främmande språk. Särskilt genom
»bondekorrespondenterna» till tidningarna har skriftspråket
berikats genom många nyheter. Den sociala
omdaningen fordrade nya ord för de nya
begreppen, tekniken behövde utländska maskiner,
som förde med sig sina ursprungliga namn, och
bolsjevikledarna, som före revolutionen ej
sällan levat som emigranter utomlands, återvände
med en internationellt färgad ryska. Deras
goda kännedom om främmande språk —
framför allt tyska och franska — torde ha givit
upphov till de många lånöversättningar, som
också utmärka ryskan i Sovjet. En annan
faktor att räkna med är de intima förbindelserna
mellan det ryska och tyska kommunistiska
partiet 1917—32 samt den stora tillströmningen
av tysk- och engelsktalande tekniker under
hela 1920-talet. Några av dessa inlån ha
undantagsvis förekommit i den förrevolutionära
ryskan t. ex. som facktermer, men genom den
större förtroligheten med främmande språk ha
de förnyats och aktualiserats samtidigt som det
begrepp de täcka. Man hade t. ex. den
juridiska termen alimenty, uppfostringsbidrag,
som redan före revolutionen inlånats från
tyskan. I sovjetryskan har ordet fått en så vid
användning, att en författare utan att göra sig
skyldig till något slags stilbrytning kan lägga
ordet i en bondkvinnas mun. Avledningen
alimentsjtjitsa blev namn på de kvinnor, som
på bedrägligt sätt skaffade sig uppfostrings-

815

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0865.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free