Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Tysklands riksautobanor, av Folke Brundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS RI K S AU T O B ANOR
förhållanden ha autobanorna i tekniskt
hänseende uppdelats i tre typer med följande
tekniska bestämmelser:
Minsta
Maximi-kurvradie lutning
Typ I. Slättland .......... 2 000 m 1 : 25 = 40 "/oo
Typ II. Kuperad terräng .. 1 000 m 1:16,67 = 60 »/oo
Typ III. Bergterräng ....... 300 m 1:12,5 = 80 "/oo
Man söker vidare, i den mån de tekniska
kraven ej lägga hinder däremot, undvika alltför
långa raksträckor, som skulle verka enformiga
och trötta trafikanterna. Vid projekteringen
lägges också stor omsorg på att vägarna så långt
sig göra låter inpassas i terrängen för att
intrånget i naturen skall bli så litet som möjligt.
Stora kostnader nedläggas även på att genom
planteringar m. m. såvitt möjligt reparera de
skador, som i sådant hänseende äro
ofrånkomliga (jfr bild 1 och 2).
Vägbredden är, bortsett från slänter, diken
m. m., fastställd till normalt 24,o m. Inom denna
bredd inrymmas två i regel cementbelagda
körbanor, en för varje körriktning och var och en
med en bredd av 7,5 m (bild 6). De båda
körbanorna skiljas från varandra av en 3,0 m bred
gräsremsa, som planteras med träd och buskar.
Dessa planteringar bidraga till att ge liv och
omväxling åt vägen men tjäna även ett prak-
Bild 6. Normal tvärsektion av autobana, dels på
bank, dels i skärning.
tiskt ändamål, nämligen att upptaga ljuset från
mötande bilars strålkastare och därigenom
utgöra ett effektivt skydd mot blandning. Det
övriga breddutrymmet begagnas till
permanent-belagda skyddsremsor och banketter.
Vardera körbanan är genom en längsgående
linje i mitten delad i två delar, varje del alltså
med en bredd av 3,75 m, motsvarande utrymme
för en körfil. Trafiken framgår emellertid
normalt på de båda yttre körbanedelarna, medan
de inre äro avsedda för omkörning. På de
senast utbyggda sträckorna ha de yttre
körbanorna givits en bredd av 3,5 m och de inre
gjorts 4,0 m breda. Erfarenheten har nämligen
visat, att omkörningsfilen kräver större bredd
än själva trafikfilen.
Till den tekniska utformningen av
autobanorna höra vidare projekteringen och
anläggningen av anslutningar till andra gatu- och
vägsystem ävensom korsningar med alla slag
av trafikleder. Då, som förut nämnts, alla
korsningar i plan elimineras, bli ofta
anslutningarna rätt komplicerade och upptaga stora ytor
(jfr bild 3).
Invid anslutningarna men även på de fria
sträckorna mellan dessa sörjes för
trafikanternas behov av motorbränsle, service m. m.
ävensom av rekreations- och viloplatser. Förutom
mindre, relativt tätt förekommande
bensinstationer och enkla rastplatser anordnas därför
med ett inbördes avstånd av 100—150 km,
d. v. s. motsvarande 2—3 timmars körning,
större rastanläggningar. Dessa äro
företrädesvis avsedda för förarna på de långa
lastbilslinjerna men även för andra trafikanter, som äro
beroende av tiden och sålunda ej hinna
uppsöka närliggande städer och orter för att inta
måltider, för övernattning, vila o. s. v. Ett
sådant större »Raststelle», på vilket bild 4 visar
ett exempel, förlägges om möjligt till en
särskilt naturskön plats och omfattar förutom
parkeringsplatser samt serviceanläggning med
reparations- och tankningsmöjligheter samma ut-
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
