Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Elektronmikroskopet, av Erik H. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRONMIKROSKOPET
till V 3 av våglängden. För praktiskt bruk kan
man ej använda större förstoring än omkring
2 000 gånger. Stora ansträngningar ha dock gjorts
att bygga mikroskop för större förstoringar.
Man måste därvid tydligen använda en
strålning med kortare våglängd än det synliga
ljusets, och denna strålning måste kunna
kontrolleras och styras minst lika väl som ljuset. Man
har exempelvis byggt mikroskop för
ultraviolett ljus, som ju har kortare våglängd än
synligt ljus. Dessa mikroskop ha dock ej fått större
praktisk användning, enär de varit besvärliga
att sköta och dessutom ej inneburit någon
större förbättring.
Elektronstrålningen har en mycket kort
våglängd, ungefär en tusendel av det vanliga
ljusets, och skulle därför lämpa sig väl för
användning i ett mikroskop. Sedan ett tiotal år
tillbaka har man också arbetat på att
framställa lämpliga linser för denna strålning. På
allra senaste tiden har detta
arbete gjort avsevärda framsteg,
och man har nu med
elektronmikroskop uppnått
aktningsvärda resultat.
Elektronstrålningen avböj es i
både magnetiska och elektriska
fält. Möjlighet finns alltså för
konstruktion av både
magnetiska och elektriska »linser».
Den magnetiska linsens teori
har utvecklats av H. Busch. Den
enklaste konstruktionen består
av en öppen spole, vars axel
sammanfaller med
strålningsriktningen. I
elektronstråloscillo-grafen användes en sådan spole
för koncentrering av
strålknippet, alltså som en sorts
samlingslins. Skall spolen användas
för avbildning, har det visat sig
lämpligt att avskärma den med
ett järnhölje. Den numera an-
Potsko N
OpjeM
— *— Magnetiska krafHinjer
■—«— Eleklronwgar
Bild 1. Magnetisk lins.
vända magnetiska typen är därför utformad
på detta sätt (bild 1). Strålningen från en
punkt på axeln sammanbrytes till en annan
punkt så, att ett föremål framför linsen ger en
bild bakom denna. Avbildningen följer
ungefär samma lagar som de för en optisk lins gäl-
Bild 2. Jämförelse mellan
ljusmikroskop (t. v.) och elektronmikroskop (t.
h.). a ljuskälla, b slutare för tid och
ögonblick, c samlingslins, d
objektbord, e objektiv, f okular, g
urladdningsrör, h avböjningskammare, i
samlingsspole, j objektsluss, k
objektivspole, ! lysskärm nr 1, m
projektionsspole, n lysskärm nr 2, o sluss
för fotomaterial.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
