Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Finlands järnhantering, av Gunnar von Wright
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS JÄRNHANTERING
Bild 3. Oy. Vuokseimiska a.-b:s järnverk vid Imatra.
en följd härav nedgick tackjärnsframställningen,
vilken under femårsperioden 1901—05 stigit
till 25 000 ton årligen, till 12 000 ton under
perioden 1906—10. Under krigsåren höll den
sig omkring 8 000 ton för att under 1920-talet
stiga en aning högre, men under 1930-talets
förra hälft nedgick den till endast c:a 5 000
ton. Under tiden efter världskriget
framställdes dessa tackjärnsmängder huvudsakligen i
elektriska smältugnar på två särskilda platser;
råvaran utgjordes av skrot och järnspån samt
mindre mängder svensk malm eller lagrad
gammal finländsk sjömalm. Den sista
finländska masugnen — en träkolsmasugn av
gammal typ — nedblåstes 1928 för alltid på
Dalsbruk.
Martinverk ha på senare tid varit i drift vid
fyra från äldre dagar härstammande men
successivt moderniserade bruk i skilda delar av
landet. Också götproduktionen har varit
relativt anspråkslös, om ock betydligt större än
tackjärnsframställningen, men den har visat
stigande tendens. Närmast före världskriget
framställdes i runt tal 5 000 ton göt per år i
landet men under femårsperioden 1921—25
redan 24 000 ton. Åren 1926—30 var
årsproduktionen likaså 24 000 ton men 1931—35 32 000
ton och 1937 över 40 000 ton. Av
martinverkens två huvudråvaror har tackjärnet till
övervägande del importerats, medan skrotet främst
insamlats på hemmamarknaden. Under tider,
då utländskt skrot stått att fä, har importen
dock stigit till rätt ansenliga belopp. Även
export av skrot har förekommit.
De fyra ovan omtalade järnverkens
valsverksanläggningar ha för sin produktion
använt dels de inom landet framställda göten,
dels importerade billets. Närmast före
världskriget utvalsades närmare 30 000 ton olika
produkter årligen, och på samma genomsnittsnivå
befann sig produktionen under hela 1920-talet.
Starka växlingar i produktionsmängderna
före-kommo dock från år till år, till stor del
beroende på den varierande skärpan i
konkurrensen från utlandet, som försåg Finland med
större delen av dess behov av valsade produk-
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
