Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Finlands järnhantering, av Gunnar von Wright - Frankrikes permanenta finanskris. Vägen ur krisen måste gå över ökad produktion, av G. Westin Silverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
på förädling av inhemsk malm byggande
järnverket i Finland, inleder en ny epok i landets
järnhantering. Vid järnverket utvinnas även
koppar (cementkoppar) samt koboltmetall.
Det bolag, som uppfört det ovan skildrade
järnverket vid Imatra, har tidigare — under
vid pass två decennier — i en närbelägen
anläggning bedrivit produktion av tackjärn i
mindre skala i elektriska smältugnar samt
framställning av ferrolegeringar. Efter
tillkomsten av Imatraverket har denna äldre
tackjärnstillverkning nedlagts, men produktionen
av legeringar fortgår och omfattar bl. a.
ferro-silicium, ferrovolfram, ferrokrom och
ferro-molybden. De malmer, på vilka
framställningen av legeringarna är baserad, importeras
i allmänhet från vitt skilda delar av världen,
medan å andra sidan nästan hela mängden av
producerade legeringar skeppas till utlandet.
Vid legeringsverket produceras även
alumi-natcement (elektrosmältcement) samt
kalciumkarbid. Nyligen har bolaget inlett bearbetning
av en inhemsk molybdenfyndighet.
Med Vuoksenniskabolagets nya anläggning
har Finland nu sammanlagt fem järnverk,
fördelade på tre ägare. De fyra äldre verken
utgöra nämligen beståndsdelar i två stora
bruks-och verkstadskoncerner. Fiskarskoncernen, som
består av sju bolag i olika landsdelar och
sammanlagt sysselsätter nära 3 000 personer i
järnhantering, järnmanufakturering och
verkstadsdrift, äger Åminnefors järnverk invid Fiskars
i Nyland samt Inha järnbruk i Österbotten.
Wärtsiläkoncernen, som sysselsätter nära 8 000
arbetare vid tio anläggningar, främst i
verkstads- och varvsbranschen, äger Värtsilä
järnverk i Karelen och Dalsbruk i Åboland. Den
äldre järnhanteringens intima förbindelse med
manufakturering och verkstadsdrift innebär
givetvis, att en avsevärd del av järnverkens
produktion vidareförädlas inom koncernerna.
Den framtida utvecklingen av Finlands
järnhantering synes i rätt hög grad bero av möj-
ligheterna att finna nya, användbara
råvarutillgångar. Sedan en längre tid tillbaka äger
man kännedom om järnmalmsfyndigheter såväl
i södra som i mellersta och nordligaste
Finland, och några av dem äro av betydande
omfattning, men malmens kvalitet, det
ogynnsamma läget eller andra omständigheter ha hittills
hindrat deras tillgodogörande. En ivrig
malm-letningsverksamhet bedrives dels av staten,
dels av enskilda och kan förmodligen leda till
nya upptäckter. I den mån det blir fråga om
brytningsverksamhet längst uppe i norr,
förefaller det under alla omständigheter sannolikt,
att malmen kommer att brytas för skeppning
i oförädlat tillstånd, såsom fallet är i norra
Sverige. Gunnar von Wright.
FRANKRIKES
PERMANENTA FINANSKRIS.
VÄGEN UR KRISEN MÅSTE GÅ ÖVER
ÖKAD PRODUKTION.
När Frankrike i åratal har kämpat med
statsfinansiella svårigheter av en sådan omfattning
och styrka, att man gott kan tala om en
permanent finanskris, så är förklaringen givetvis
inte att söka enbart på finansväsendets
område. Rubbningar av den storleksordning,
varom här är fråga, framträda inte utan att
näringslivet i sin helhet blivit utsatt för svåra
påfrestningar. För att hjälpligt förstå vad som
skett måste man insätta finanspolitiken i ett
större sammanhang. Det gäller att se
förändringarna i det statsfinansiella läget mot
bakgrunden av den ekonomiska
händelseutvecklingen i dess helhet, och det är till yttermera
visso nödvändigt att följa trådarna ett stycke
tillbaka i tiden.
Början torde lämpligen kunna göras med
några erinringar om läget vid tiden för världs-
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
