Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Gustaf Fredrici och Martin de Ron. Wienklassicism i svensk tonkonst, av Sven E. Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRICI – DE RON
Adagio
Klar.
Str.
–—^
)]> ,>. u–– 0 ■*■__*•- ^
(jT^^i ^ -1 ii js * ^ ’ ••• rp-i—-f—I—I— - -—-— WffH
’t f f ’
rn
k-Lf n-|,.il 1 ’J j r =
Gustaf Fredrici. Klarinettkvintett B-dur, sats II, tema 1. Komponerad 1791 under studietiden för Mozart.
skildring av besöket hos den gamle mästaren
och det intryck Fredricis extemporespel gjorde
på honom. Han beklagade, att han på grund
av sin förestående resa ej kunde ge någon
undervisning, men han hänvisade honom till
Mozart, som skulle bibringa honom den smak
han ännu ej i alla avseenden hade tillägnat sig.
Om Haydn trots sitt konstaterande av den
svenske musikerns begåvning och kunnighet
reserverade sig beträffande hans smak, blev
Mozart desto mera entusiastisk och antog
honom utan betänkande som sin elev.
Förhållandet mellan mästaren och hans svenske
lärjunge blev också av mycket hjärtlig art och
varade ända till Mozarts frånfälle ett år
senare. Fredrici komponerade under detta år
bl. a. den ofullbordade symfonien i d-moll och
klarinettkvintetten i B-dur, vilka båda under
senaste året framförts i svensk radio och vid
ett antal konserter.
Redan vid derma tid märkte emellertid
Miil-ler, att hans vän visade mentala
sjukdomssymtom, som yttrade sig i skygghet och
misstänksamhet men även i en överdriven själv-
hävdelse. Efter Mozarts död, som hade en
starkt nedbrytande verkan på hans elevs
psykiska tillstånd, blevo symtomerna på en
tilltagande sinnessjukdom tydligare. Han
komponerade dock fortfarande flitigt och ägnade sig
dessutom ivrigt åt musikteoretiska och
kompositionstekniska spekulationer. Vilken
betydelse dessa ha haft för hans vidare
konstnärliga utveckling har jag ännu ej kunnat
konstatera, då jag från tiden efter Mozarts död
endast haft tillfälle att lära känna en
violon-cellkonsert och delar av en cembalokonsert.
Dessa visa emellertid en stark utveckling
såväl tekniskt som innehållsmässigt utöver de
båda ovan nämnda verken.
Efter Haydns återkomst till Wien bedrev
Fredrici studier hos denne under året 1793,
men dessa avbrötos redan genom mästarens
andra resa till London 1794 och återupptogos
sedermera aldrig. Hade Mozart, som framgår
av Mullers anteckningar, uppskattat och t. o. m.
uppmuntrat Fredricis avancerade harmonik
och hans djärva användning av de klangliga
medlen, reagerade däremot Haydn starkt mot
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
