Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Dostojevskijforskning i Sovjetryssland, av Astrid Bæcklund - Den svenska folkbokföringen. Dess brister och ett förslag till deras avhjälpande, av Thorwald Bergquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBOKFÖRING
egenkär person, och för övrigt tyckas de flesta
år 1859 ledande ryska skriftställarna ha tillhört
»en hop uppblåsta, skrytsamma, egenkära, ofta
alldeles obildade lilleputtar, som inbillade sig stå
i jämnhöjd med Shakespeare».
För den sovjetryska Dostojevskijforskningen
måste brevväxlingen med Plesjtjejev vara av
betydelse även ur en annan synpunkt. Den
åstadkommer en konfrontation mellan den av
de bolsjevistiskt rättrogna med misstroende
betraktade store författaren och den mindre
betydande, men livet igenom sina socialistiska
idéer trogne Plesjtjejev. Man framhåller hans
oföränderliga vänskap för Dostojevskij, trots de
stötar denne gav sina tidigare revolutionära
vänner och även de liberalt tänkande genom
sina framträdanden som högerbetonad slavofil,
genom sin bok »Brott och straff», som av den
oppositionella ungdomen uppfattades som en
förolämpning, och trots den ojämnhet
Dostojevskij visat i sitt personliga förhållande till
honom. Den moderna forskningen vill sålunda i
Plesjtjejev se en förkämpe för de idéer, som
nu segrat i Ryssland.
Dostojevskijs bild saknas i författarnas
porträttgallerier, emedan den kommunistiska
ledningen icke önskar göra reklam för denne
författare, icke länma ut hans skrifter till var mans
bedömning. Dessa äro däremot tillgängliga för
forskaren, som med försiktighet kan handskas
med hans religiösa »irrläror» och tolka honom
efter sitt sinne. Dolinins slutomdöme lyder:
»Form och innehåll äro sammangjutna till
något fulländat. Låt oss äntligen erkänna denna
principiella sanning. Dostojevskij är en stor
diktare. Han är stor som författare till
’Bröderna Karamasov’, det verk, som avslutade
hans författargärning, framför allt därigenom att
han där återgav den ryska revolutionens
storslagna idé.»
Astrid Bcscklund.
DEN SVENSKA
FOLKBOKFÖRINGEN.
DESS BRISTER OCH ETT FÖRSLAG
TILL DERAS AVHJÄLPANDE.
Den under senare år alltmera vidgade
samhällsverksamheten har medfört ökade anspråk
på vårt folkbokföringssystems förmåga att
effektivt och fullständigt återspegla
befolkningsförhållandena i landet. Samtidigt har
befolkningens ökade rörlighet skapat större svårigheter
än tidigare för folkbokföringsmyndigheterna att
kunna följa de fortgående växlingarna inom
befolkningen. Tid efter annan ha också från skilda
håll framställts anmärkningar mot vårt lands
folkbokföring, varvid gjorts gällande, att den
ej längre på tillfredsställande sätt kan fylla sina
uppgifter och att en reformering av den gällande
lagstiftningen är erforderlig. Nyligen har av
särskilda sakkunniga, 1936 års
uppbördskommitté, framlagts förslag till en fullständig
omläggning av det hittillsvarande systemet
(Statens Offentliga Utredningar 1938: 41), och de
sakkunniga ha därvid sökt avhjälpa de
brist-fälligheter, som enligt deras mening vidlåda den
nuvarande ordningen. Här skola beröras några
erinringar, som de sakkunniga ansett sig kunna
göra mot gällande system, och därefter antydas
huvuddragen i de sakkunnigas förslag.
Till en början förtjänar framhållas, att det
hos oss är ganska svårt att bilda sig en sakligt
grundad uppfattning om folkbokföringens
effektivitet, då en verklig jämförelse mellan den
faktiska och den folkbokförda folkmängden är
utesluten. Under det att flerstädes i utlandet
de periodiskt återkommande folkräkningarna
avse den faktiska folkmängden, blir i Sverige
endast den i prästerskapets församlingsböcker
bokförda befolkningen räknad. Folkräkningen
i vårt land sker nämligen i regel på grundval
av de utdrag ur församlingsböckema, som pas-
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
