Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Kriget i Kina. Händelseutvecklingen efter Nankings fall, av Eric Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
södra gruppen, omkring sex divisioner
(omkring 180 000 man), för anfall längs
Yang-tsï-kiang; med denna armégrupp samverkade 3:e
flotteskadern (ett trettiotal fartyg),
mittelgruppen, två divisioner (omkring
60 000 man), för anfall mot Kuang-tsi,
norra gruppen, två divisioner (omkring
60 000 man), för anfall mot Ma-cheng och
Sin-yang med uppgift att avskära förbindelsen
mellan de kinesiska arméerna vid Han-kou
och Huang-ho; till skydd för denna
armégrupps högra flank var en division ur
Lung-hai-armén avdelad.
Den 20 juni öppnade de japanska
krigsfartygen eld mot Ma-tang. Efter omkring en
veckas strider föll staden, den 29 juni
genombröts en bakre försvarslinje, och den 4 juli
inträngde japanerna i Hu-kou vid
Po-yang-sjöns norra ända.
Efter Hu-kous intagande inträdde en paus i
operationerna, sannolikt till följd av
översvämningar av Yang-tsï-kiang och med hänsyn till
en del nödvändiga omgrupperingar. Efter
överskeppning över Po-yang-sjöns norra del
och understödda av fartygsartilleriets eld
lyckades japanerna under sista hälften av juli få
fäste på sjöns västra strand, varefter Kiu-kiang
den 27 juli föll i japanernas händer, men
kinesernas ställningar norr och söder om staden
voro fortfarande intakta.
Medan striderna om Kiu-kiang pågingo,
inträffade ett allvarligt intermezzo vid den
manchurisk-sovjetryska gränsen vid Chan-ku-feng,
vilket emellertid efter en månads smärre strider
och diplomatiska överläggningar avvecklades
i augusti.
Under sista hälften av augusti inträdde
slaget vid Kiu-kiang i sitt andra skede efter att
såväl den japanska armén som flottan erhållit
förstärkningar. Armén ryckte fram från
terrängen sydväst om Kiu-kiang och från Ho-fei
(Lü-chou) och hade den 13 okt. efter hårda och
förlustbringande strider samt avslående flera
kinesiska motanfall nått ungefärliga linjen:
terrängen söder om Tei-an—Yang-sin —
väster om Kuang-tsi med tillbakasvängd höger
flygel mot terrängen 25 km norr om Su-sung
— Ta-pie-shan-bergen — omkring 25 km söder
om Sin-yang och i en båge väster därom.
Från denna terräng gick offensiven fram på bred
front koncentriskt mot Han-kou, under det att
kineserna endast bjödo svagt motstånd. De
första förbanden kunde på förmiddagen den 25
okt. från nordöst rycka in i den till största delen
evakuerade staden. Den kinesiska regeringen
flyttades till staden Chung-king vid
Yang-tsï-kiang, omkring 700 km väster om Han-kou.
Några dagar tidigare hade Kanton i Sydkina
tagits av japanerna.
Vissa kinesiska politiska ledare ville, att
Han-kou skulle försvaras till det yttersta, men de
militära voro av annan åsikt. Redan tidigt i juli
månad förklarades, att staden icke skulle
avvärjande försvaras, men japanerna skulle dyrt
få betala varje fotsbredd mark, som de vunno.
Marskalk Chiang Kai-Shek förklarade också i
ett budskap till det kinesiska folket, att
Han-kou hade förlorat sin betydelse i och med att
Kanton fallit i japanernas händer. Därför gavs
order om återtåg, som kunde utföras i full
ordning, vilket bäst bevisas därav, att japanerna
endast fingo åtta tunga och femton lätta
artilleripjäser, tolv pansarvärnskanoner, fyra
lokomotiv och fyrtiofyra järnvägsvagnar såsom
byte. Före utrymmandet hade kineserna
organiserat en systematisk förstöring av allt, som
skulle kunna vara till nytta för motståndaren:
förråd av alla slag, järnvägsstationerna och
järnvägar m. m.
Efter Han-kous fall ryckte japanska kolonner
i samverkan med sjöstridskrafter söderut och
sköto under första hälften av november fram
fronten till ungefärliga linjen 50 km norr om
Nan-chang—40 km söder om Yo-chou. Norr
om Yang-tsï-kiang förföljde japanerna västerut
i riktning mot I-chang och Siang-yang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
