Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Kriget i Kina. Händelseutvecklingen efter Nankings fall, av Eric Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter en längre tids uppehåll i operationerna
har den japanska fronten under mars 1939
flyttats fram dels väster om Han-kou, där
kineserna tvingats tillbaka över Han-kiang vid
An-lu, dels vid Nan-chang, som togs i slutet av
månaden.
Operationerna i Sydkina och ockupationen
av Hai-nan.
Redan i september 1937 hyste japanerna
planer på en operation i Sydkina, men de uppsköto
denna för att icke såra de amerikanska och
engelska intressena där. Då den europeiska
krisen i september 1938 blev allvarligare, synes
det, som om japanska regeringen ansett, att en
operation här kunde företagas utan risk att
utmana de utländska makterna.
I skydd av krigsfartyg började japanerna den
12 okt. landsättning av trupper i Sydkina, dels
i Biasbukten, 70 km nordöst om Hongkong,
dels vid Amoy. Denna nya fas i Kinakriget
avsåg att avskära järnvägen mellan Kanton och
Han-kou, en av transportvägarna för vapen till
den kinesiska armén. I andra hand torde man
måhända avsett att även härifrån igångsätta
en operation mot Han-kou.
Under operationen mot Kanton bjödo
kineserna intet eller ringa motstånd och drogo sig
tillbaka utan att leverera någon mera
omfattande drabbning. Japanerna gingo trots
förstörda vägförbindelser raskt framåt och
lyckades den 17 okt. nå järnvägen
Kanton—Kau-lun, varigenom Hongkong avskars från
förbindelsen med Kanton. Den 21 okt. togos
Kantons östra delar av de japanska
förtrupperna — sannolikt motomekaniserade förband.
Från Kanton fortsatte den japanska
framryckningen dels norrut, dels västerut. Från
Wu-chou lära kineserna ha igångsatt ett motanfall
i slutet av oktober, men några resultat av detta
äro icke kända.
På nio dagar bröto japanerna, som på denna
tid tillryggalagt över 150 km, det kinesiska
motståndet. Med all sannolikhet var försvaret
av Kanton överlåtet till provinsregeringens
trupper, och man torde även kunna framkasta
den förmodan, att vissa kinesiska ledare i
Kuang-tung-provinsen icke varit särskilt
villiga att lämna Chiang Kai-Shek sitt stöd, med
mindre han lät de Kantondivisioner, vilka
deltogo i striderna på Han-kou-fronten,
återvända för att deltaga i Kantons försvar.
Sedan vintern 1936, då järnvägen till
Han-kou öppnades, har Kantons betydelse för Kina
ökats. I och med Kantons fall förlorade
centralregeringen den sista import- och
exporthamnen och därmed också icke oansenliga
tullinkomster, varjämte en viktig transportled för
vapen- och ammunitionstransporter gick
förlorad. Införsel av denna krigsmateriel pågick
och torde alljämt pågå från den engelska
hamnstaden Rangoon genom Burma delvis på
järnväg och delvis på en nylagd bilväg till Yün-nan
och genom Franska Indokina på järnvägen
Haïphong—Yün-nan. Mindre kvantiteter
införas sannolikt genom sovjetryska Asien till
Si-an. Men i jämförelse med Kantonjärnvägen
är transportkapaciteten ringa på dessa
förbindelseleder.
Som ett led i sina försök att spärra tillförseln
av krigsmateriel landsatte japanerna den 10
febr. 1939 stridskrafter på ön Hai-nan.
Materielen uppgavs transporteras till olika platser
av den kinesiska sydkusten i Tonkinviken med
tillhjälp av djonker. Den japanska
kustblockaden kan emellertid icke bliva effektiv, så länge
gränsen mellan Franska Indokina och Kina ej
spärrats.
Flygverksamheten.
Under de ovan skildrade operationerna ha
flygstridskrafterna på båda sidor varit i livlig
verksamhet. De japanska ha i intim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
