- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
340

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Kriget i Kina. Händelseutvecklingen efter Nankings fall, av Eric Almquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samverkan med armé- och sjöstridskrafterna deltagit
i deras operationer samt dessutom företagit
självständiga operationer i form av ett otal
raider mot kinesiska städer långt bortom den
egentliga krigszonen och anfall mot kinesiska
flygbaser och järnvägslinjer.

Särskilt förtjänar framhållas den stora
moraliska verkan, som de japanska
flygstridskrafternas insättande haft under förföljningsstrider.

Det kinesiska flygvapnet, som praktiskt taget
nedkämpats i december 1937, nyskapades i
början av år 1938. Efter reorganisationen har det
varit betydligt mera aktivt och icke utan
framgång deltagit i operationerna.

Läget i mars 1939.

Japans ursprungliga mål, en snabb erövring
av Nordkina och fredsslut med det övriga Kina,
har efter drygt ett och ett halvt år icke
uppnåtts. Kineserna ha lidit många nederlag, de
ha förlorat Nordkina, Shanghai, Nanking,
Han-kou och Kanton, men de hålla fortfarande ut,
och för Japan synes långt in på andra
krigsåret den slutliga uppgörelsen icke vara inom
synhåll. Japanerna ha aldrig kunnat
åstadkomma ett Sedan eller ett Tannenberg, utan
de kinesiska trupperna ha alltid i tid lyckats
draga sig ur omfattningen för att sedermera
uppträda i segrarens rygg.

Japanerna ha efter 20 månaders krig
ockuperat hela nordöstra Kina intill Huang-ho samt
den del av mellersta Kina, som ligger mellan
denna och Yang-tsï-kiang öster om i stort sett
linjen Kai-feng—An-lu—Tung-ting-sjöns
sydspets, Kanton med omnejd samt ön Hai-nan.
Detta är onekligen en stor areal av egentliga
Kina, men inom det nominellt ockuperade
området finnas stora områden, vilka äro i
kinesisk besittning och där gerillaband jämte
reguljära kinesiska trupper bereda japanerna
avsevärda svårigheter. I allmänhet torde
slättlandet vara i säker japansk besittning, under det
att kineserna fortfarande äro herrar i
höglandsområdena med deras otillgängliga bergmassiv.

Det hittillsvarande förloppet av kriget i
Fjärran Östern visar en klar japansk
överlägsenhet i både militärt och
krigshushållningsavseende. Att japanerna trots detta efter 20
månaders krig icke vunnit en slutgiltig seger torde
bero på följande tre orsaker:

1) i början av kriget hade japanska
regeringen icke gjort klart för sig krigsmålet,

2) svåra inre meningsskiljaktigheter, som
lett till regeringsombildningar (den 26 maj
1938 och 4 jan. 1939), ha utövat en hindrande
inverkan på krigföringen samt

3) japanerna överskattade sin egen styrka
och underskattade kinesernas motståndskraft,
vilken genom långvariga inbördes strider och
tvister bedömdes vara ringa.

Den japanska överlägsenheten på
krigshushållningens område bebor på den japanska
statens bättre organisation i industriellt avseende.
På detta område ligger Kina långt efter, och det
har visat sig, att det icke går att stampa fram
en produktionskraftig krigsindustri ur marken.
I de västra provinserna finnas dock större
förutsättningar för krigshushållningen och
industrien än man väntat, i det att provinserna visat
sig äga betydliga naturrikedomar, men det
gäller att rätt utnyttja dem. I provinsen
Sï-chuan ha alltsedan konfliktens utbrott liksom
i de sydvästra provinserna både handel och
industri snabbt utvecklats. Hundratals
kinesiska fabriker, som tidigare lågo vid kusten,
ha flyttats till provinserna i det inre Kina. I
Sï-chuan finnas nu metallfabriker och arsenaler,
vilka icke äro några Kruppverk men vilka till
stor del lära kunna förse den kinesiska armén
med eldhandvapen och ammunition.
Textilindustrien är högt utvecklad, och provinsen
uppvisar en mängd mineralier och stora
saltfyndigheter. Jordbruket står högt och är av
största betydelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free