Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Moderna sjömätningsmetoder, av Per Collinder - Sokrates personlighet och tankevärld. Ett försök till omvärdering av hans filosofiska betydelse, av G. Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOKRATES
utanför Long Island var felet 105 meter eller
omkring 4 decimeter på 1 kilometer.
Förenta Staterna är det första land, som
omsatt i en omfattande organisation de nya
möjligheter, vilka vetenskap och industri erbjudit
sjömätningen. Där gjordes den första
ekolod-ningen över Atlanten från New York till
Gibraltar; där gjordes den första detaljkartan av
jordens undervattensansikte mellan noll och
fyra tusen meters djup. Det var bara en liten
bit, från San Francisco söderut till mexikanska
gränsen, men det var nog för att visa, att den
gamla oceanografien varit ytterst lättsinnig i
sina antaganden om oceanbottnens utseende.
Det är också amerikanerna, som genom en
omfattande organisation, vars detaljer det
nästan är en vetenskap att studera, utfört första
delen av det jättearbete försynen placerat
utanför deras tröskel, nämligen en detaljerad och
uttömmande kartläggning av det »grunda»
vattnet — d. v. s. innanför kontinentsluttningen —
omkring U. S. A. Deras arbete har gjort
geografien och geologien rikare. Per Collinder.
SOKRATES’ PERSONLIGHET
OCH TANKEVÄRLD.
ETT FÖRSÖK TILL OMVÄRDERING AV
HANS FILOSOFISKA BETYDELSE.
Ehuru Sokrates’ framträdande traditionellt
betecknas som en vändpunkt i filosofiens
historia, råder det paradoxala förhållandet, att man
befinner sig i den yttersta osäkerhet om hans
egentliga betydelse. Anledningen härtill är, att
han icke efterlämnat några skrifter och att
källorna för vår kunskap om honom äro
synnerligen motsägande. Man har väsentligen tre att
stödja sig på: Platons dialoger, där han nästan
genomgående är huvudpersonen, Xenofons
»Memorabilia» och Aristofanes’ komedi
»Molnen». Av dessa har den sistnämnda
genomgående brukat betraktas som en ren vrångbild
utan någon som helst historisk betydelse.
Xenofons Sokrates är en hedervärd borgare men en
platt och snusförnuftig moralpredikant utan
spår av originalitet, hjälten i Platons dialoger
däremot en stor filosof, vars förkunnelse ytterst
bottnar i den egenartade idéläran. Ehuru
förhållandet mellan Platons och Xenofons
Sokratesbilder bedömts olika, har ända sedan
antiken rått enighet om att idéläran är Platons
skapelse, icke Sokrates’, att Sokrates i Platons
dialoger beträffande de djupaste frågorna helt
enkelt är en talesman för Platons egna tankar
och att Platons dialoger såtillvida icke kunna
ge någon historiskt tillförlitlig bild av Sokrates.
Denna allmänt vedertagna uppfattning har
emellertid blivit energiskt bestridd av två
engelska forskare, dels tidigare av J. Burnet bl. a.
i artikeln »Socrates» i Hastings »Encyklopaedia
of Religion and Ethics», vol. 11, och i »Greek
Philosophy», del 1 (1914), dels av den
framstående Platonforskaren A. E. Taylor senast i
»Socrates» (1933; sv. övers. 1939). Enligt dessa
forskare skulle blott Platons ålderdomsdialoger
— »Sofisten», »Statsmannen», »Filebos»,
»Ti-maios» och »Lagarna» —, vilka anses skrivna
efter stiftandet av akademien och i vilka med ett
undantag Sokrates icke spelar någon
framträdande roll, verkligen avse att framställa Platons
egna läror. De övriga dialogerna skulle
visserligen icke i allmänhet återge verkliga sokratiska
samtal, men de skulle dock syfta till att ge
läsaren en historiskt riktig bild av Sokrates’
personlighet och tankevärld. Idealiseringen av
Sokra-tesgestalten skulle i varje fall vara oavsiktlig.
Enligt de nämnda forskarna skulle alltså
Sokrates’ filosofiska betydelse vara vida större och
Platons vida mindre än man eljest tänkt sig.
Även i övrigt vilja de i många hänseenden
revidera den gängse uppfattningen.
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
