Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1939 - Emilie Högqvist. Ett livsöde ur vårt 1800-tals teaterhistoria, av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EMILIE HÖGQVIST.
ETT LIVSÖDE UR VÅRT 1800-TALS
TEATERHISTORIA.
Frankrike har sin Kameliadam, den älskade
och beundrade Marie Duplessis, vars spröda
skönhet fängslade den unge Alexandre Dumas
och inspirerade honom att skapa sin odödliga
Marguerite Gautier, denna gestalt, som under
snart ett sekel utövat en oemotståndlig
dragningskraft på de yppersta skådespelerskor
världen ägt. Sverige har sin motsvarighet till
Marie Duplessis i hennes samtida Emilie
Högqvist, vår Kameliadam, lika ung, lika rörande
skön, lika intagande och lika intressant
demoraliserad som förebilden. Dyrkad och firad,
klandrad och förtalad som ingen annan men
innerst dock avundad även av dem, som talade
mest illa om henne, blev hon under några korta
och lyckliga år en medelpunkt i Stockholms
teatervärld på samma gång som i dess
artistiska sällskapsliv och intog som erkänd
älskarinna åt landets tronföljare en plats som
huvudstadens okrönta drottning. Men efter denna
lysande period av konstnärlig framgång och
personlig lycka följde hastigt skymningen och
natten. Bruten av sjukdom, gled hon som en
skugga halvt obemärkt bort ur rampljuset,
lämnade sin älskade teater och sitt land och
slocknade efter ett par år långt från sitt hem och
sina vänner, liksom tusenskönan i Atterboms
dikt, som överraskades av tidig vinter.
Icke underligt, att detta tragiska livsöde gjort
Emilie Högqvist till en legendarisk gestalt i
den svenska teaterns hävder. Den samtida
litteraturen om henne är omfångsrik, och i senare
tid ha olika författare gång efter annan i mer
eller mindre romantiserad form skildrat
hennes historia. På sistone har hon också gjorts
till medelpunkt i en film i regi av Gustaf
Molander och med Signe Hasso i huvudrollen, som
väntas komma fram under loppet av instundande
säsong. Detta kan ge anledning att i
korthet antyda vad vår teaterhistoria har att
berätta om henne och hennes insats i 1830- och
1840-talens konstnärsliv.
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>