Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - Nya trafikleder i Paris. Ringboulevard och utfartsvägar, av Folke Brundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARIS’ TRAFIKLEDER
Själva anläggandet har varit förenat med
stora byggnadstekniska svårigheter dels på
grund av det begränsade utrymmet på
arbetsplatserna och dels på grund av korsningar med
tunnelbanan, vars linjer, som tidigare slutat
innanför befästningsringen, numera utdragits,
sedan denna raserats.
Bredden i underfarterna är i regel 13,5 m,
därav en körbana med bredden 12,o m och en
0,75 m bred kant eller gångbana vid vardera
sidan. Körbaneutrymmet är genom i gatan
infällda, lysande trafikdelarmärken uppdelat i
två lika breda körbanor, en för vardera
riktningen. Den fria höjden är 4,o m. Ventilationen
har förutsatts kunna nöjaktigt ske genom det
»drag», som de passerande fordonen
åstadkomma. Förberedande åtgärder äro emellertid
redan vid anläggningen vidtagna för
installe-ring av artificiella luftningsanordningar, då
trafikens ökning eller andra omständigheter
därtill föranleda.
För att icke trafikanterna skola bländas vid
passerandet av underfarterna anpassas
belysningen i dessa efter dagsljuset. Sålunda finnas
fyra belysningsgrader, motsvarande resp.
solsken, mulet väder, skymning och natt, och det
för varje grad avsedda lampantalet inkopplas
automatiskt genom att dagsljuset direkt
påverkar en fotoelektrisk cell.
Nedfartsramperna till underfarterna ha i
regel en lutning av 60 "/oo (=1: 16,07) och
samma bredd som dessa.
De här återgivna bilderna 2—5 över några av
anläggningarna torde i övrigt ge en tydlig
föreställning om dessas allmänna utformning.
Som ett led i förbättrandet av
trafikförhållandena i och omkring Paris ingår även
utbyggandet av nya infartsleder till staden.
Sedan länge finnas från staden utstrålande
allmänna landsvägar, Routes nationales,
numrerade enligt ett visst, hela landet gällande
system (se bild 6). Ehuru dessa vägar i och
för sig äro resultatet av en förutseende plane-
–.>-r E BEBTBlf
Bild 3. Interiör av ringboulevardens underfart vid
Portes de Champerret et de Courcelles.
ring under förra århundradet, motsvara de
dock icke — och detta gäller särskilt sträckorna
närmast staden — den moderna trafikens krav.
Man har därför projekterat nya anslutningar
mellan dessa vägar och stadens gatunät. Fem
sådana gatuleder äro, som bild 6 visar,
planerade. Hittills befinner sig en av dem under
byggnad, nämligen den, som skall förbinda
den sydvästra delen av ringboulevarden med
Routes nationales nr 190, 12 och 10.
Den ifrågavarande nya gatuleden är närmast
Paris till en längd av 800 m förlagd i tunnel
under Parc de Saint-Cloud. Bredden är här
17,0 m, varav på körbanan komma 15,o m.
Bild 4. Ringboulevardens underfart vid Porte
Dau-phine.
698
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
