Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Krämarsvennerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄMARSVENNERNA.
51
svennen, strykande med sin grofva, knotiga hand det yfviga
håret bakom örat.
»Står det så till», utbrast han därefter, hvarpå ban vände
sig till sventjänaren och sade, i det han vinkade med handen,
»min gode man, det brådskar icke, kom igen, när jag har
lossat och är segelfärdig igen!»
Sventjänaren hade emellertid tagit upp ur en läderpung
tio guldmynt, som ban höll i handen, och de skeno som
brinnande eld mot solen.
»Här betalar jag dig tio gyllen i handsöl, skeppare»,
ropade han och gaf tecken åt sin roddare att föra honom
närmare till skepparens båt, »tio gyllen i handsöl, skeppare, och
lika mycket när vi befinna oss i Yisby.»
»Nej, säger jag», röt skeppar Bartel, »nej, om du så bjöde
mig alla tjugu på fickan! Gå till fots, landkrabba, eller rid
och ränn, hur dig tyckes, sjön hör sjömannen till. . . sätt af,
Ulf, så att vi snart komma, dit vi skola.»
Och som en pil stack båten mot land. Sventjänaren blef
betydligt efter. Han hade sökt komma till tals med de båda
krämarsvennerna, men dessa aflägsnade sig lika hastigt åt ett
motsatt håll.
Med en ed på läpparna satte han sig och såg på de båda
båtarna, hvilka liksom andeväsen dansade fram öfver vågorna,
medan hans egen låg blvtung och stampade och knappt kunde
fås ur stället.
Man befann sig midt i strömmen af de följder, hvilka
uppspirade af konung Eriks brott mot den med de svenska
herrarne ingångna förlikningen om hösten år 1435, då
konungen väl tillsatte drots och marsk, men utan att vilja
förläna dessa ämbetsmän med den makt, som var behöflig, samt
bortgaf slott och län mot rådets vilja och insatte på slotten
ärelösa röfvare, råa kvinnoskändare och kyrkotjufvar, som ej
aktade något heligt eller lydde annan lag än deras egen vilja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
