Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK PUKES GÄSTABUD.
103
Mor Inga såg på sin stolts jungfru med en blick, som
om hon icke rätt trodde hvad hon hörde.
»Blodsutgjutelse . . . fred och fridkulla», stammade hon,
»och hvem har satt dig de där grillerna i hufvudet,
fagerkind, och huru skulle du kunna förekomma slikt, om så illa
skulle blifva?»
»Genom att räcka min hand åt herr Erik, goda gamla
moder», svarade Karin, »jag kan styra riddarens häftiga sinne,
jag har pröfvat det, och han behöfver bättre än den rike
marsken en fulltro vän, som alltid hittar vägen till hans
hjärta.»
»Du heliga Guds moder! huru talen I, jungfru Karin»,
vidhöll den gamla, »jag vill våga något, om det icke är den
gamle gråmunkens tal, som I börden så lifligt på, när han
samtalade här sistens med eder herr fader.»
»I hafven rätt, moder! Men den gamle munken är en
vis och from man och är väl hemma i alla ärenden . . .
Kanske dock, att han sätter Engelbrekt högre än min fader månde
medgifva. . . Han var med om utstakandet af skeppsleden
där borta vid Tälje, som du väl har hört talas om, att
Engelbrekt begynte. . .»
»Och den fromme munken satte eder nu i hufvudet, liten
blomkind, att I skullen . . .»
»Tyst, tyst, goda moder», afbröt jungfrun, »han satte mig
intet i sinnet, men han och min fader talade om de mäktige
herrarne, om marsken och om herr Erik och den tappre
riddaren herr Broder Svensson och drotsen, gamle herr Krister
Nilsson, och han sade, att här skulle blåsa upp till storms
mellan de mäktige herrarne, om ej en fridsjungfru funnes,
som kunde besvärja stormen . .. Orden slogo rot i mitt hjärta,
jag ville blifva en fridsjungfru för Sveriges land.»
Den sköna flickan tystnade och slog ned sina ögon, men
tillade plötsligt:
»Men huru kunnen I narra mig att föra slikt snack,
gammalmor, som om jag vore en konungadotter och icke
räknade riddar Karl Ormsson för min fader?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>