Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK PUKES GÄSTABUD.
111
gifva eder en falk, . . . om I unnen mig den glädjen, ... en
falk, hvars like I skolen få leta efter i sju konungariken!»
»Jag drömde, att det var eder falk, som jag hållit på
min hand, herr Erik.»
Med ett strålande ögonkast fattade Erik hennes hand,
och hon drog den icke tillbaka,
»Och huru lyktade falkarnas strid, jungfru Karin, . . .
vann han seger, min falk, när han sköt upp från eder
hand?»
»Om han hade lydt mina rop, hade han utan tvifvel
vunnit seger», blef jungfruns svar, »nu lydde han mig icke,
och därför . . .»
»Han föll död till jord?» sporde Erik med ett allvar,
som om det icke varit fråga om en dröm.
»Han föll död till jord», upprepade Karin, »och den
andra falken flög bort med sitt rof, och det var en
hermelins-kappa med trenne gyllene kronor på . . .»
Drömmen tycktes göra ett oväntadt intryck på Erik.
Han vände sig bort och tryckte den ena handen mot sin
panna, medan han med den andra ännu kvarhöll Karins hand,
som han häftigt tryckte. Därpå såg ban hastigt upp, och
hans blick var som en eldslåga.
»Så må han falla död till jord, jungfru Karin, sade han
med ett obeskrifligt uttryck i rösten, »allt för de trenne
kronornas skull. . . dessförinnan skall ingen flyga bort med dem!
Nej.. . ingen! hören I det, jungfru Karin.»
»Kunnen I se det nu, herr Erik,... I skullen föga lyssna
till mina ord, fastän de äro vänneord!»
Erik såg åter på henne, och blixten i hans öga liksom
försmälte, och det var som om en barnasjäl tittat fram ur
lians hjärtas djup.
»Ett skenbart rof kan stundom vara räddning», fortsatte
hon, »och jag känner för visso, herr Erik, så ofta som jag
hört eder tala därom med min fader, att I viljen detsamma
som han och som hvarje riddare, — gå i döden allt för de
trenne kronornas skull.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
