Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168.
NILS BOSSON STURE.
sons son och sålunda syssling till Jöns Bengtsson
(Oxenstjerna). Till följd af detta släktförhållande, men äfven
emedan båda till sitt yttre ville ära hvarandra, tilltalade de
mäktige och inbördes misstänksamme männen hvarandra med
orden fader och son, som i öfrigt den tidens bruk föreskref,
då man ännu icke hunnit gifva de naturligaste förhållanden
främmande namn.
,Hvad som här gjorde den gamle mannen i så hög grad
bitter och vred, var den omständigheten, att ban fullt och
fast trodde marsken genom den hedersbevisning, som ban lät
komma den döde till del, vilja vinna allmogens sinnen och
välta afskyn för det gjorda från sig på honom själf. Karl
genomskådade honom likväl, och därigenom vann han ett
öfvertag, hvaraf ban icke dröjde att begagna sig.
»Krist gifve», sade han, »att hvarje riddare i Sveriges
land vore sådan som denne var . . . Broder Svenssons minne
skall för mig alltid blifva heligt. . . Och hören mina ord,
käre fader,. . . det torde blifva mångens tur att blekna, som
nu skådar sig fritt omkring, om det på fullt allvar blefve
undersökt, hvem som bure ett förrädarehjärta under rocken!»
Ännu medan marsken talade, bereddes gamle herr Krister
en öfverraskning, som icke var för honom angenäm. Unge
Nils Bosson inträdde nämligen med hastiga steg i kapellet
och nalkades sin herre. Ynglingens hållning och hans lugna,
harmlösa uppsyn, då ban hälsade drotsen, öfvertygade dock
denne, att han icke af honom hade något att frukta,
äfvensom i allmänhet den omständigheten, att Yisby med Yisborg
icke kommit i Karls händer, lugnade honom med afseende
på Karl själf.
»Jag har efter eder befallning inväntat skolmästaren»,
sade Nils och framräckte ett pergamentsblad med vidfästadt
vaxsigill till Karl, »ban lämnade mig detta att tillställa
eder!»
»Du kommer i rätta stunden, Nils», utropade marsken
och fattade pergamentet, »jag kan nu gifva dig uppdraget i
närvaro af goda vittnen. Detta pergament», han höll det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
