Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOSTERSYSTERN.
169
upp under lågan af det närmaste vaxljuset, så att drotsen
och herr Jöns Bengtsson tydligt kunde se det, »detta
pergament innehåller den döde riddarens sista vilja, och jag skall
med en trogen och pålitlig sven skicka det hans gamle fader
på Asslöfs gård i Halland i liandom. Du, Nils, skall rida
den vägen, och när du lämnat testamentet i gamle herr Sven
Tordssons hand, så hälsa honom från mig och säg, att den
sorgen hade han undgått, hvar så icke illviljan funnits, som
gått emellan både mig och honom!»
Nils tog testamentet, bugade sig och försvann. Marsken
vände sig därefter till drotsen.
»Yi återse hvarandra i Stockholm», sade han. »Jag
menar, att I ären där så fort som jag, fast I resen sjöledes, ty
vinden blåser god norr ut . . . jag skall icke heller låta vänta
på mig, fast jag nödgas taga vägen öfver Nyköping.»
Därmed hälsade han och gick. Drotsen och hans
dotterson stodo kvar, men båda iakttogo tystnad, tills slutligen den
förre yttrade liksom för sig själf:
»Högan häst rider min stolte frände . . . kan dock hända,
att benen brytas under honom!»
»Det sker icke förrän i utförsbacken!» tillade
dottersonen med ett fint, spetsigt leende.
Vill.
Klostersystern.
I ett af rummen på Kastelholms slott på Åland satt en
kulen höstdag något öfver en månad efter mötet i Söderköping
herr Erik Puke. Han satt med hufvudet lutad t mot vänstra
handen, medan den högra fördes fram och åter utefter
bordskanten. Riddarens tankar voro dock på helt annat håll, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
